Blodtrycksmätning

Högt blodtryck (hypertoni) betyder att trycket i kroppens pulsådror är högre än det som definieras som normalt. Högt blodtryck räknas inte som en sjukdom i sig, men är en belastande faktor för hjärtat och medför en risk för utveckling av bland annat stroke och hjärtinfarkt.

Högt blodtryck ger vanligtvis inga symtom. Vid fysisk aktivitet stiger blodtrycket till betydligt högre nivåer utan att det är något sjukligt eller att man får symtom av det. Det behövs för att förse kroppen med syre vid aktivitet och hjärtat och kärl är byggda för att klara av det förhöjda trycket under perioder. Vid mycket högt tryck, något som är sällsynt, kan man uppleva yrsel och huvudvärk.

Eftersom de flesta inte märker att de har högt blodtryck och eftersom detta är ett tillstånd som kan få allvarliga följder är blodtrycksmätning en viktig del av hälsoundersökningar.

Ofta upptäcks hypertoni av en tillfällighet. Det kan då vara nödvändigt att göra fler undersökningar, bland annat för att se om det finns någon särskild orsak till det höga blodtrycket och om det har uppstått några komplikationer. 

Ett lågt blodtryck (hypotension) förekommer hos vissa personer utan att det har någon större betydelse, såsom hos yngre patienter liksom långa och smala patienter. Hos andra kan det förekomma när man går från liggande eller sittande till stående position och kan då ge besvär i form av yrsel och svimning (ortostatisk hypotension). Lågt blodtryck kan också förekomma hos patienter som är sjuka på grund av en infektion, allergi eller blödning i kroppen. Därför mäts blodtrycket i akuta fall främst för att upptäcka ett lågt eller sjunkande blodtryck. 

Mätning av blodtrycket är en enkel och snabb undersökning som har använts länge. Den är smärtfri och ofarlig och ger förhållandevis pålitliga resultat.

Blodtryck anges i en mätenhet som kallas millimeter kvicksilver (mmHg). Trycket anges med två tal som åtskiljs av ett snedstreck: övertryck och undertryck. Övertrycket är trycket i pulsådrorna (artärerna) när hjärtat drar ihop sig (det systoliska trycket). Undertrycket är trycket i pulsådrorna mellan hjärtslagen (det diastoliska trycket). Ett blodtryck på 150/90 mmHg betyder alltså att trycket är 150 mmHg på det högsta och 90 mmHg på det lägsta.

Under ideala förhållanden ska blodtrycket ligga omkring eller lägre än 120/80 mmHg. 

• När övertrycket blir 140–159 mmHg och/eller undertrycket blir 90–100 mmHg kallar man det för mild hypertoni. Mild hypertoni behandlas ofta med förändringar i levnadsvanor och ibland läkemedel. 
• Om övertrycket är 160-180 mmHg och/eller undertrycket är 100–110 mmHg kallas det måttlig hypertoni.
• Ännu högre tryck kallas svår hypertoni.
• Måttlig och svår hypertoni ska nästan alltid behandlas med läkemedel.
• Man talar ofta om för lågt blodtryck när trycket blir lägre än 90/60 mmHg.
• Hos de flesta blir det högre med åren.

Det finns olika sätt att mäta blodtrycket på. Manuella och halvautomatiska mätningar är vanligast. Mätningar under ett dygn blir allt vanligare. 

Manuell mätning

Blodtrycket mäts ofta i en eller två armar, men kan ibland också mätas i benen. Blodtrycket ska mätas när personer är bekvämt sittande med ryggstöd och fötterna på golvet (eller liggande) och med armen vilande. Manschetten, delen som fylls med luft under mätningen, ska vara i samma horisontella höjd som hjärtat. Rätt storlek på manschetten är viktig, eftersom en för stor manschett gör att det uppmätta blodtrycker är för lågt. Vid en för liten manschett mäter man ett för högt blodtryck. För att få ett så noggrant resultat som möjligt av blodtrycksundersökningen mäts trycket vanligtvis minst två gånger. 

Blodtrycket stiger och sjunker snabbt när vi är i aktivitet. Före blodtrycksmätning ska du därför sitta stilla i minst tre till fem minuter, helst längre. Samtal och aktiviteter kan höja blodtrycket och ska därför inte göras innan och under mätningen. Kaffe och tobak kan öka blodtrycket och man ska avstå från det minst 30 minuter före blodtrycksmätningen.

Stress och ångest kan öka blodtrycket väsentligt hos enskilda individer. Vissa personer kan få ett högre blodtryck under blodtrycksmätningen även om det vanligtvis är normalt. Detta kallas ofta "vitrockseffekt", eftersom det uppstår på läkarmottagningen. Personer som på detta sätt får förhöjda tryck i samband med sjukvårdskontakter kan få med sig en blodtrycksmätare hem för att göra mätningar själva i hemmiljö. 

Hos andra kan det vara aktuellt att göra en så kallad 24-timmars blodtrycksmätning. Detta sker med en bärbar blodtrycksmätare som kopplas till armen och som automatiskt gör mätningar under ett helt dygn. Gränsvärdena för när man talar om hypertoni är något annorlunda vid en dygnsmätning. Dygnsvärden över 130/80 mmHg passar ihop med hypertoni. Man har sett att värden från en sådan mätning har större förmåga att uttala sig om framtida sjukdomar i hjärta och kärl än mätningar på vårdinrättningar. 

Halvautomatisk mätning

Halvautomatiska mätningar görs med hjälp av en blodtrycksmätare som pumpar upp manschetten och läser av blodtrycket. Det är enkelt att använda en sådan blodtrycksmätare hemma eftersom det inte behöver någon större träning. 

Mest forskning om blodtryckets effekter på vår hälsa utgår ifrån manuella mätningar. Det är inte helt säkert att värden från halvautomatiska mätningar har samma förmåga att förutsäga sjukdomar i hjärta eller kärl. Därför rekommenderas manuella mätningar i första hand. Om en halvautomatisk mätning görs rekommenderas det alltid i överarmen och inte i finger, underarm eller handled. Det är också viktigt att blodtrycksmätaren är validerad (testats oberoende). Mätningar ska göras morgon och kväll, två mätningar vid varje tillfälle med 1–2 minuters mellanrum.

24-timmars blodtrycksmätning

En något nyare metod är att mäta blodtrycket flera gånger om dygnet med hjälp av en bärbar blodtrycksmätare. Det kallas för 24-timmars blodtrycksmätning eller ambulatorisk blodtrycksmätning. Manschetten sätts runt överarmen, blåses upp flera gånger om dygnet (även natten) och en apparat som man bär med sig gör mätningar under ett helt dygn. Det är viktigt att göra mätningarna under en dag med normal aktivitets- och stressnivå. Eventuella aktiviteter och symtom kan skrivas ner eller registreras direkt i apparaten. 

Myndigheter anser att metoden ska användas mer för att ställa diagnos på högt blodtryck och för att följa upp resultaten. Det är särskilt lämpligt hos personer med vitrockshypertoni, personer med blodtrycksvärden som ligger på gränsen, personer som har ett blodtryck som inte vill gå ner eller patienter som har ett normalt blodtryck trots att det föreligger andra tecken på högt blodtryck. 

Gränsvärdena för när man talar om hypertoni är något annorlunda vid en dygnsmätning och mätningar hemma. Dygnsvärden över 130/80 mmHg passar ihop med hypertoni, liksom dagsvärden över 130/80 eller nattliga värden över 120/70. Man har sett att värden från en 24-timmars blodtrycksmätning har en större förmåga att uttala sig om framtida sjukdomar i hjärta och kärl än mätningar på vårdinrättningar.