Ultraljud buk
Ultraljud buk är en undersökning av flera organ i bukhålan. Lever, gallblåsa, gallgångar, bukspottkörtel, njurar, binjurar, mjälte, kroppspulsådern och andra större blodkärl i buken kan bedömas med hjälp av ultraljud.
Faktagranskad av: Johan Järte, överläkare, specialist radiologi
Bukhålan
I buken finns många organ. De största är magsäck, tolvfingertarm, tunntarm, tjocktarm, lever, mjälte, bukspottkörtel, njurar, urinvägar, urinblåsa. Alla de här organen består av så kallad mjukvävnad och därför kan ingen av dem framställas i detalj på röntgenbilder utan användning av kontrast. I vissa fall är då ultraljudsundersökning ett bättre alternativ.
Vad är ultraljud?
Ultraljud är ljudvågor som skickas in i kroppen från en ultraljudsgivare. så kallad transducer. Ljudvågorna har så hög frekvens att de knappt är hörbara för det mänskliga örat. När ljudvågorna träffar kroppsvävnaden uppstår ett eko. Ekot gör att ljudvågorna kommer i retur till ultraljudsapparaten som fångar upp ljudsignalerna som omvandlas till rörliga bilder på en skärm.
Olika typer av vävnad i kroppen har olika täthet. Ljudsignalerna (ekot) som kommer tillbaka till apparaten varierar därför beroende på vilka organ eller vävnadstyper som ultraljudet träffar.
Ekot från luft är så stort att vävnaden bakom luftansamlingar inte kan bedömas. Det är därför ofta svårt att se förändringar i magtarmkanalen då den innehåller mycket luft (gas). Lungorna kan inte heller undersökas med ultraljud.
Ultraljud har inga kända, skadliga biverkningar och det finns ingen strålningsrisk som vid röntgen. Ultraljud har i motsats till röntgen den fördelen att bilder kan framställas även av kroppens mjukdelar.
När görs ultraljud av buken?
Ultraljud används vid utredningar av oklara besvär från buken. Det kan också användas vid misstanke om sjukdom i gallvägar, lever eller bukspottkörtel. Akut undersökning med ultraljud kan göras vid misstanke om blödning i buken. Ibland används ultraljud istället för skiktröntgen (datortomografiundrrsökning, DT) när röntgen är olämpligt till exempel på grund av risk för strålning.
Undersökningen
Patienten bör ha fastat minst fyra timmar före undersökningen för att få så bra bilder som möjligt. Fastan gör att gallblåsan är fylld och det finns så lite luft i tarmarna som möjligt. I akuta fall kan undersökningen genomföras utan föregående fasta.
Patienten undersöks vanligtvis liggande. En gel används för att skapa kontakt mellan ultraljudsgivaren och huden. Undersökaren låter givaren glida över buken samtidigt som bilderna på skärmen granskas. Under undersökningen kommer patienten av och till bli ombedd att hålla andan och kan behöva ändra kroppsläge för att skapa bra bild. Den totala undersökningstiden är ofta omkring 15–45 minuter. Undersökningen är i regel helt smärtfri och utan biverkningar.
I vissa fall kan besked lämnas direkt om vad undersökningen visar men ofta dröjer det då bilderna kan behöva bedömas ytterligare. Svar skickas till den läkare som skickat remiss för ultraljud.
Vad letar undersökaren efter?
Undersökaren brukar bedöma de organ som kan ses i buken:
- Levern bedöms för att se om den är förstorad och om det finns förtätningar, tumörer eller cystor i vävnaden.
- Gallvägarna bedöms för att se om det finns gallsten eller om en gallsten kan ha fastnat i gallgångarna.
- Bukspottkörteln kan i sällsynta fall vara inflammerad och det kan finnas cystor eller tumörer i den.
- Njurarna undersöks för att titta efter eventuella cystor, tumörer, njursten och avflödeshinder.
Andra organ som helt eller delvis kan ses är binjurar, mjälte, större blodkärl och lymfkörtlar. Med så kallad dopplerteknik kan man bedöma blodflöden. I vissa fall används kontrastvätska för att få bättre bild. Kontrastvätska ges i blodet i en tunn plastslang, så kallad perifer venkateter.
Vill du veta mer?
- Ultraljud buk – för vårdpersonal
Källor
Referenser
Detta dokument är baserat på det professionella dokumentet Ultraljud buk. Referenslistan för detta dokument visas nedan.
- Huang DY, Yusuf GT, Daneshi M, et al. Contrast-enhanced ultrasound (CEUS) in abdominal intervention. Abdom Radiol (NY). 2018;43(4):960-976. doi:10.1007/s00261-018-1473-8PMID: 29450615 PubMed
- Montoya J, Stawicki SP, Evans DC, et al. From FAST to E-FAST: an overview of the evolution of ultrasound-based traumatic injury assessment. Eur J Trauma Emerg Surg. 2016;42(2):119-126. doi:10.1007/s00068-015-0512-1PMID: 26038031 PubMed
- Region Stockholm. Kunskapsstöd för vårdgivare. Trauma - initialt omhändertagande. November 2021 (hämtad 2023.02-09) kunskapsstodforvardgivare.se
- Region Halland. Röntgenhandbok Ultraljud 2022-04-20 (hämtad 2023-02-09). vardgivare.regionhalland.se
- European Federation of Societies for Ultrasound in Medicine and Biology (EFSUMB). Riktlinjer och rekommendationer för god klinisk praxis för kontrastförstärkt ultraljud (CEUS) i levern. Uppdaterad 2020. www.thieme-connect.de