Magnetresonanstomografi, MRT, av knäleden

Knäleden är leden mellan lårbenet (femur) och skenbenet (tibia). Det är en så kallad gångjärnsled som kan röra sig framåt, sträckning, och bakåt, böjning. När knäleden är böjd kan den också roteras inåt i viss utsträckning och utåt. Inne i knäleden är ledytorna täckta med brosk. Två mindre broskskivor, meniskerna, ligger mellan de två benen på insidan och på utsidan.

Magnetresonanstomografi kallas också magnetkamera eller förkortat MRT. Maskinen består av en kraftig magnet (flera magnetiska spolar), en radiosändare, en radiomottagare (antenn) och en dator. Delarna samverkar på ett sådant sätt att det framställs bilder av insidan av kroppen. Maskinen är öppen i båda ändar och är väl upplyst. När undersökningen görs ligger patienten inne i maskinen och befinner sig i ett starkt magnetfält. Maskinen skickar samtidigt ut radiovågor mot det område som ska undersökas. Beroende på vilken vävnad i kroppen som radiovågorna träffar tas olika mängder av radiovågorna upp, absorberas. I det kraftiga magnetfältet registreras detta av antennen/radiomottagaren i maskinen. Signalerna som på detta sätt fångas uppoch skickas till datorn, som framställer bilder.

Tekniken gör det möjligt att framställa bilder i många plan samt tredimensionellt. Till skillnad från datortomografi eller annan röntgen används ingen strålning. Man har inte kunnat påvisa några skadliga biologiska effekter av magnetfält eller radiovågor som används vid MRT.

Om man har något i kroppen som innehåller metall kan det vara olämpligt att göra MRT. Det kan gälla vissa implantat, läkemedelspumpar och nervstimulatorer och andra föremål av metall, till exempel metallsplitter, framför allt om det sitter i ögat. Det är viktigt att informera vårdpersonal om detta.

Hörapparat, tandproteser, smycken, piercing, hårnålar, peruk och liknande måste avlägsnas före undersökningen. Vissa typer av kosmetika och hårprodukter innehåller ämnen som kan vara olämpliga vid MRT-underökning. 

De flesta MRT-maskiner är tunnelformade med öppning i båda ändar. Moderna magneter är kortare och bredare än äldre versioner. Därför är klaustrofobi ett mindre problem vid undersökning idag. Vissa personer kan ändå känna oro och har svårt att ligga still och då kan det behövas lugnande läkemedel.  Under undersökningen avger maskinen höga dunkande ljud i perioder. Öronproppar eller hörlurar med musik används för att dämpa oljudet. Patienten kan tala med vårdpersonal under undersökningen genom en mikrofon. 

Patienten ligger på en specialkonstruerad motoriserad bänk. När patienten ligger bekvämt rör sig bänken in i maskinen. Det är viktigt att ligga stilla under undersökningen så att bilderna blir skarpa.. Undersökningstiden varierar, men är vanligtvis 20–45 minuter.