Gå direkt till huvudinnehållet

Blodgaser

Senast reviderad:
Sakkunnig:
  1. Karolinska universitetslaboratoriet, Arteriella blodgaser, aB-Klinisk kemi 2021-11-09 (hämtad 2022-10-24). www.karolinska.se  
  2. Shaw I, Gregory K. Acid-base balance: a review of normal physiology. BJA Educ. 2022;22(10):396-401. PMID: 36132879. PubMed  
  3. Theodorsson E, Söderlund M (red). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur, 2018
  4. Messina Z. Patrick H. Partial Pressure of Carbon Dioxide. StatPearls. Last updated September 26, 2022 (hämtad 2022-10-24). www.ncbi.nlm.nih.gov  
  5. SWESEMs utbildningsutskott. Blodgastolkning. 2019-02-11 (hämtad 2022-10-21). cms.medibas.se  
  6. Burns GP. Arterial blood gases made easy. Clin Med (Lond). 2014;14(1):66-68. PMID: 24532749. PubMed  
  7. Castro D. Patil SM. Keenaghan M. Arterial Blood Gas. StatPearls. Last updated September 12, 2022 (hämtad 2022-10-24). www.ncbi.nlm.nih.gov  
  8. Västra Götalandsregionen. NU-Sjukvården. Blodgas, RapidPoint 500. Giltigt från 2018-01-08 (hämtad 2022-10-08). mellanarkiv-offentlig.vgregion.se  
  9. Ayers P, Dixon C, Mays A. Acid-base disorders: learning the basics. Nutr Clin Pract. 2015;30(1):14-20. PMID: 25533439. PubMed  
  • Anders Kallner, docent och fd överläkare, Karolinska universitetslaboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset
  • Gita Singh, specialist i allmänmedicin, medicinsk redaktör Medibas