Blodsänka, SR

Sänkningsreaktion, SR, är ett prov som främst används för att bedöma om det förekommer inflammation i kroppen. Vid inflammation ändras blodets fysiska egenskaper: sammansättningen av blodkroppar och proteiner i blodet påverkas. Dessa ändringar gör att röda blodkroppar sjunker ner snabbare än vanligt. Principen för sänkningsreaktionen är ganska enkel: man mäter hur långt de röda blodkropparna hinner sjunka i ett smalt rör under loppet av en timme. Bestämda regler gäller för hur testet ska genomföras, det är noga standardiserat. Genom att centrifugera provet kan man påskynda processen.

SR är ett prov som har använts sedan början av 1900-talet. Numera finns det andra prover som också kan bedöma förekomsten av inflammation i kroppen. 

Testet används främst för att påvisa och utreda sjukdom med inflammatorisk aktivitet i kroppen. Sänkningsreaktion är ett ospecifikt värde som kan öka vid en rad olika tillstånd. Det används framför allt för följande syften:

• Utreda inflammatoriska tillstånd och misstanke om cancersjukdom
• Följa förloppet vid inflammatoriska sjukdomar och vissa cancersjukdomar
• Utreda reumatiska tillstånd såsom reumatoid artrit eller inflammation i tinningartären (temporalisartären)

Sänkan användes tidigare ofta för att bedöma förekomsten av infektioner, men i dag har provet delvis ersatts av ett prov som kallas CRP vid akuta infektioner. Sänkan stiger långsammare än CRP vid inflammatoriska tillstånd och det kan ta flera veckor innan värdet normaliseras. Ibland tas sänkan och CRP samtidigt. 

Normala värden varierar något från laboratorium till laboratorium. Normalvärden är ofta enligt nedan:

• Män:
  • 0–50 år: <13 mm
  • 70 år: <20 mm
• Kvinnor:
  • 0–50 år: <20 mm
  • >50 år: <30 mm 

Vissa personer har konstant högre värden utan att det betyder att någonting är fel.

Enbart värden över normalvärden har betydelse. Provet ger inget exakt svar på om man är sjuk eller inte eller vad en eventuell sjukdom kan bero på, men det ger i många fall  användbar tilläggsinformation. 

Det förekommer att man hittar en förhöjd sänka utan att det föreligger några symtom eller tecken på sjukdomar. Det är inte klarlagt var sådana värden kan stå för och hur mycket man bör utreda sådana värden om inga sjukdomstecken föreligger för övrigt.