Drogberoende

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

En frisk hjärna innehåller miljontals nervceller, så kallade neuron, som är förbundna med varandra. För att hjärnan ska fungera så att vi kan tänka, känna och röra oss, måste nervcellerna kommunicera med varandra.

Kommunikationen går till så att neuronerna tar emot, bearbetar och skickar kemiska signaler som kallas neurotransmittorer. När en neurotransmittor avges från ett neuron, binds den till receptorn på ett annat neuron, som när en nyckel passar i ett lås. Om neurotransmittorn och receptorn passar kan den mottagande neuronen bearbeta signalen och skicka den vidare.

En drog är ett ämne som påverkar kroppens funktioner när det väl har kommit in i kroppen. Drogen kan sväljas, dras in genom näsan, andas in, injiceras, tas upp via huden eller droppas i ögonen. Drogen tas upp i blodomloppet och når så småningom hjärnan.

I hjärnan kan drogerna påverka nästan alla steg i neuronens kommunikation genom att ändra hur mycket av en neurotransmittor som når de mottagande neuronen. En drog kan också konkurrera ut neurotransmittorn och binda direkt till en receptor. Vid drogmissbruk skapar den störda nervkommunikationen ofta en tillfällig känsla av välbehag.

Vid drogberoende har personen ett sug efter drogen och använder den tvångsmässigt trots de negativa följderna. Vissa droger kan också skapa ett fysiskt beroende, vilket innebär att kroppen kräver drogen för att fungera normalt. I sådana fall kan användaren uppleva lindriga till allvarliga effekter när drogen tas bort, som kan innebära allt från illamående till dödsfall.

Det finns många sätt att behandla personer med drogmissbruk, men det säkraste och lämpligaste sättet är att de genomgår ett behandlingsprogram under överinseende av vårdpersonal.