Bröstrekonstruktion

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

Ett friskt bröst består främst av fettvävnad och bröstkörtlar. Bröstkörtlarna mynnar via sinus lactiferus ut i bröstvårtan. Under graviditeten sväller bröstkörtlarna för att göras redo för mjölkproduktion. I bröstkörtlarna uppstår också vanligen de flesta bröstcancersjukdomar. Efter mastektomi, eller kirurgiskt avlägsnande av bröstvävnad, väljer många kvinnor att genomgå bröstrekonstruktion av både känslomässiga och fysiska skäl.

Ibland måste huden på den plats där bröstet avlägsnats töjas ut innan rekonstruktiv kirurgi kan genomföras. Detta kan göras genom att en typ av implantat som kallas för expander förs in under huden och bröstkorgsmuskeln. En expander kan jämföras med en ballong. Den fylls långsamt med koksaltlösning vid regelbundna intervall.

När huden har töjts ut tillräckligt genomförs en andra operation där expandern avlägsnas och byts ut mot ett permanent implantat. Men under vissa förhållanden kan expandern lämnas kvar permanent. En annan vanlig bröstrekonstruktionsmetod innebär att frisk vävnad (hud/muskel) från andra delar av kroppen används.

Enligt en variant av den metoden används ett hudavsnitt som tillhör breda ryggmuskeln, latissimus dorsi. Enligt en annan variant används en del av raka bukmuskeln, rectus abdomini, som kan föras upp till bröstområdet som en del av en bröstrekonstruktion. Många kvinnor väljer också att rekonstruera bröstvårtorna och skaffa bröstimplantat i samband med bröstrekonstruktionen, vilken typ av rekonstruktion de än väljer.

Bröstrekonstruktion kan utföras i samband med att bröstet tas bort, även om det är vanligare att beslutet om bröstrekonstruktion fattas senare. Den här åtgärden kan vara förenad med flera olika komplikationer som bör diskuteras igenom med en läkare före operation.