Mjältbrand

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

Under svåra förhållanden kan de stora stavformade bakterier som orsakar mjältbrand utvecklas till sporer som kan avges till luften och inandas. Sporer som andas in, strömmar in i luftstrupen som förgrenar sig till bronkerna.

Sporerna är små, vilket gör att de tränger in de in i allt finare bronkiolerna och når så småningom de små lungblåsorna. I lungblåsorna slukar immunförsvarsceller, som kallas makrofager, sporerna och angriper dem med enzymer. Även om några sporer förstörs överlever många. De överlevande sporerna färdas genom det lymfatiska systemet och ansamlas i lymfknutorna i bröstet.

Efter en tid gror sporerna och utvecklas till fullt utvecklade mjältbrandsbakterier som förökas i lymfknutorna. När bakterierna förökar sig bildar de skadliga toxiner som får lymfknutorna att svälla och blöda. Toxinerna transporteras också genom blodomloppet och orsakar mjältbrandssymtomen.

Inom några få dagar efter det första angreppet utvecklas förkylningsliknande symtom, som feber, hosta, värk och sjukdomskänsla. Även om en del personer upplever en kort återhämtning följs det av ett snabbt utbrott av allvarligare symtom. Under den här fasen bildas sår i den lungvävnad där bakterierna först trängde in i kroppen och vätska ansamlas i brösthålan. Detta ger blödning och svullnad och försvårar andningen.

Toxinerna når också hjärnan och ryggmärgen och orsakar blödning i de tunna vävnadslager som dem. Det leder till allvarliga andningsproblem, blödningar, chock och ofta död. Men dessa följder kan gå att undvika genom att ta mjältbrandsvaccin före infektionen, eller genom att ta antibiotika kort efteråt.