Kärlvidgningsoperation

Huvudbudskapen i animationen gäller, men vissa detaljer kan ha hunnit förändras efter animationens produktionsdatum.

Hjärtat är en muskel som varje gång den slår ett slag pumpar ut blod till resten av kroppen. Kranskärlen försörjer själva hjärtat med det syre och de näringsämnen som behövs för att det ska fungera effektivt.

Med tiden kan fettavlagringar som kallas plack byggas upp inne i kärlen, täppa till passagerna och minska blodflödet. Om det bildas plack i kranskärlen kan blodflödet till hjärtat hindras.

Ballongvidgning är en åtgärd som vidgar kranskärl som blivit trånga eller täppts igen av plack som byggts upp i dem. Under detta ingrepp görs ett snitt i låret för att få åtkomst till lårbensartären. En infartskateter sätt sedan in i lårbensartären eller i handleden och förs genom artären till blockeringsstället i kranskärlet.

En kateter som är fäst vid en tom ballong förs längs infartskatetern till blockeringsstället. När ballongen blåses upp pressar den placken mot kärlväggarna och vidgar kranskärlet. Därmed kan blodet flyta fritt genom kärlet.

Under en kärlvidgningsoperation sätts ofta en stent in vid blockeringsstället för att hindra kranskärlet från att tillslutas återigen. En stent är ett metallnätsrör som placeras runt den ouppblåsta ballongkatetern. När katetern förs till blockeringsstället och blåses upp vidgas stenten och fäster till kärlväggen. Katetern och infartskatetern avlägsnas sedan medan stenten lämnas kvar.

Kärlvidgningsoperation med och utan stent kan behöva göras om i händelse av att plack återigen börjar byggas upp i kranskärlet.