Prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Typiska symtom är snabbt ökade och svåra blåstömningsbesvär, trötthet och viktnedgång.
Faktagranskad av: Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet
Dela patientinformationen
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/urologi/patientinformation/prostata/prostatacancer/Fakta om prostatacancer
- Prostatan är en körtel som sitter under och intill urinblåsan.
- De vanligaste symtomen vid prostatacancer är blåstömningsbesvär. Vid långt framskriden sjukdom kan symtom som trötthet, viktminskning och blod i urinen förekomma.
- Orsakerna bakom prostatacancer är inte kända, men man har sett att det finns ett samband mellan sjukdomen och geografi, arv och kost.
- Vid en utredning av symtom som skulle kunna bero på prostatacancer undersöker läkaren prostatan med ett finger genom ändtarmsöppningen och tar ett PSA-prov.
- De vanligaste behandlingsmetoderna är aktiv monitorering, kirurgi, strålning och hormonbehandling.
- Prognosen är oftast god och de allra flesta överlever prostatacancer.
Vad är cancer?
All kroppsvävnad förnyas genom att gamla celler dör och nya bildas genom celldelning. ibland blir det fel på kontrollen vid celldelningen och omogna celler kan växa snabbt och ohämmat. Detta är cancerceller och de har förmågan att växa in i närliggande vävnad och sprida sig till andra delar av kroppen via blodcirkulationen och lymfsystemet. När cancercellerna får fäste på nya ställen kan de ge upphov till dottertumörer, så kallade metastaser.
Vad är prostatacancer?
Prostatan ligger under urinblåsan och första delen av urinröret går igenom körteln. Körtelns huvuduppgift är att producera en del av det sekret som ingår i sädesvätskan, vilket bidrar till att den håller sig flytande.
Cancer i prostatan är den vanligaste cancerformen hos män. Antalet nya prostatacancerfall är cirka 10 000 per år i Sverige. Risken för farlig sjukdomsutveckling är många gånger så liten att man kan leva livet ut med sjukdomen utan att få besvär eller dö för tidigt.
Symtom
- Många med prostatacancer saknar symtom.
- Blåstömningsbesvär såsom att behöva kissa ofta, ha svårt att tömma hela blåsan eller svårigheter att komma igång att kissa kan förekomma vid prostatacancer, men är också vanliga symtom på ofarlig prostataförstoring. Om blåstömningsbesvären är snabbt ökande (senaste halvåret) och påtagliga ska man misstänka prostatcancer.
- Trötthet, viktminskning och blod i urinen är sena symtom.
- Hos en del kan de första symtomen komma som en följd av att cancern spridit sig i kroppen. Allra vanligast är då symtom från skelettet i form av smärtor och nedsatt rörlighet.
Orsak
Man har sett att det finns ett samband mellan prostatacancer och arv, geografi, övervikt och kost. Prostatacancer är exempelvis vanligare i Skandinavien än på många andra ställen i världen. I en skandinavisk studie fann forskarna att 42 procent av fallen kunde tillskrivas arv. Man bör vara särskilt uppmärksam på ärftliga anlag om man har två eller flera nära släktingar med prostatacancer varav någon diagnostiserats före 75 års ålder. Den kost och livsstil som är bra för hjärta och blodkärl verkar också vara bra för prostatan. Det är troligt, men inte bevisat, att en kost som innehåller mycket frukt och grönsaker och fet fisk, men inte så mycket fett och kött från däggdjur eller mejeriprodukter kan minska risken för prostatacancer.
Diagnos
Vid utredning av symtom som skulle kunna bero på prostatacancer görs följande:
Läkarundersökning
Läkaren för in ett finger genom ändtarmsöppningen och känner på bakre delen av prostatan för att få en uppfattning om körtelns storlek och form. Tumörer kan ibland kännas som hårda knölar i körteln.
PSA-test
PSA (prostataspecifikt antigen) är en markör som mäts i ett blodprov. Mängden PSA i blodet ökar i de flesta fall vid prostatacancer, godartad prostataförstoring samt vid infektioner i prostata och urinvägar. Vid besvär med urinvägarna kan PSA-mätning ge vägledning.
Vid förhöjt PSA-värde på en viss nivå bör en utredning med magnetkameraundersökning (MR), och i vissa fall vävnadsprover göras för att helt utesluta cancer. Högt PSA-värde ökar cancermisstanken och mycket högt värde innebär stark misstanke om cancer.
Dilemmat med PSA-test är att man upptäcker en del cancer som aldrig skulle ha lett till några sjukdomssymtom. Många får därför behandling som inte är nödvändig. Å andra sidan upptäcks det också några fall av cancer som har nytta av tidig behandling. Hälsomyndigheter i flera länder har räknat på detta och konkluderar att vid testning av män utan symtom, är biverkningarna större än eventuella vinster. Över hela världen är expertråden eniga om att PSA-prover endast ska tas när patienten söker hjälp och har symtom som tyder på prostatacancer.
Magnetkamera (MR), ultraljud och vävnadsprover
MR används inom prostatacancerdiagnostiken. Med MR kan man bedöma var misstänkta prostatatumörer sitter och rikta vävnadsprover mot dessa ställen. I vissa fall är det dock inte lämpligt att göra MR. För att ta vävnadsprover används ultraljud via ändtarmen. Vävnadsprover tas med en nål och undersöks därefter i mikroskop.
Behandling av prostatacancer
Behandlingen bestäms efter tumörens utseende i mikroskopet, sjukdomens utbredning och omfattning samt patientens ålder eller förväntade livslängd. Behandlingsalternativen fastställs i samråd mellan läkare och patient utefter behov och önskemål.
Förenklat kan prostatacancer delas in i två olika grupper: en aggressiv form som växer och sprider sig till skelettet och en form som utvecklas mycket långsamt och som få dör utav.
De olika behandlingsalternativ som finns är:
- Aktiv monitorering (istället för att operera eller strålbehandla prostatacancer direkt följs män med lågriskcancer upp, för att efter hand kunna skilja ut dem som behöver behandlas)
- Kirurgi
- Strålbehandling
- Hormonbehandling
- Cytostatika (cellgifter)
- Kryoterapi (köldbehandling)
Botande (radikal) behandling
Kirurgiskt avlägsnande av hela prostatan, inklusive sädesblåsan och urinrörsdelen som går genom prostata, kallas radikal prostatektomi. Ingreppet kan bota cancern förutsatt att tumören är begränsad till ett visst område som kan avlägsnas. Personer som radikalbehandlas kan drabbas av impotens och inkontinens. Ibland tas bara en del av prostatan bort.
Nya strålningsmetoder har utvecklats som är målinriktade och effektiva, vilket gör att patienten kan botas och slippa operation. Hormonbehandling kan läggas till som ett komplement.
Lindrande (palliativ) behandling
Om cancern inte går att bota kan hormonbehandling bromsa prostatacancern, åtminstone tillfälligt. Strålbehandling kan ha en lindrande effekt på smärtsam spridning till skelettet och kan också sättas in vid återfall efter tidigare operation. Om cancern försvårar urinavflödet från njurarna kan katetrar läggas in direkt i njurarna, så kallade pyelostomier. Kirurgiskt avlägsnande av prostatavävnad kan göra det lättare för patienten att kissa.
Egenbehandling
Hög fysisk aktivitet, efter påvisad prostatacancer, kan förbättra prognosen både för total dödlighet och och för den dödlighet som beror på prostatacancer, så kallad prostataspecifik dödlighet. I en studie fann man att den prostataspecifika dödligheten var lägre bland män som promenerade eller cyklade ≥20 minuter per dag eller tränade fysiskt ≥1 timme per vecka.
Prognos
Prostatacancer är ofta ett ofarligt tillstånd som inte behöver behandlas. Många lever med prostatacancer livet ut utan att få besvär eller dö för tidigt, och de allra flesta överlever. Ibland kan prostatacancern dock vara aggressiv, sprida sig snabbt i kroppen och orsaka komplikationer. Cancern sprider sig i första hand till lymfkörtlar, därefter till skelett och i sällsynta fall till lungor och lever.