Gå direkt till huvudinnehållet

Reumatoid artrit (RA)

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk, livslång sjukdom. Den angriper först och främst små leder på fingrar och tår, men kan med tiden också angripa större leder.

Faktagranskad av Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta om reumatoid artrit

  • Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom. 
  • Karakteristiskt är symmetrisk ledinflammation, det vill säga att samma leder på bägge kroppshalvor är drabbade. Typiskt är också att småleder är angripna, som handleder och fingerleder, men inte de yttersta fingerlederna.
  • Det är kroppens egna immunförsvar angriper lederna. Riskfaktorer är bland annat ärftlighet och rökning.
  • För att ställa diagnosen bedöms ledförändringar, blodprov och hur länge symtomen funnits. Röntgen av drabbade leder görs ofta.
  • Läkemedelsbehandling som dämpar inflammationen är central. Även patientutbildning och rehabilitering är viktiga delar i behandlingen.
  • RA är en livslång sjukdom som varierar i allvarlighetsgrad. Att påbörja läkemedelsbehandling tidigt är viktigt för att lederna inte ska ta skada.

Vad är RA?

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom. Särskilt perifera leder (fingrar och tår) drabbas. Om behandling inte ges förstörs efter hand benvävnad och brosk i lederna och det kan även blir förändringar i vävnaderna runt om lederna.

Knappt en procent av befolkningen drabbas av RA och förekomsten ökar med åldern. RA är vanligare hos kvinnor Barn kan också få RA – juvenil idiopatisk artrit (JIA).

Symtom

RA kan börja på olika sätt. De flesta har i början diffusa besvär, som nedsatt aptit, nedstämdhet, trötthet, låggradig feber och viktminskning. Efter hand kan mer specifika besvär utvecklas. Under den första fasen är det vanligt med svaga ledsmärtor och morgonstelhet som varar mer än en timme. Hos några utvecklas symtomen subakut under några dagar eller veckor. Hos ett fåtal startar sjukdomen akut med symtom i flera leder och med en generell känsla av att vara sjuk.

Karakteristiskt är symmetrisk ledinflammation, det vill säga att samma leder på bägge kroppshalvor är drabbade. Lederna i händerna är oftast involverade tidigt. Det typiska är att småleder är angripna, som handleder och fingerleder, men inte de yttersta fingerlederna. Inflammation i större leder förekommer också. Även tårnas grundleder drabbas ofta. Smärtor, svullnad och varma leder finns vanligen. Käklederna kan vara tidigt angripna och en del har besvär från nacken.

Besvär från hud, ögon och lungor kan också vara kopplade till RA.

Orsak

RA är en autoimmun sjukdom där kroppens egna immunförsvar angriper lederna. Inflammationen bryter efter hand även ner ledbrosk och ben. RA är delvis ärftligt. Rökning är den viktigaste icke-ärftliga riskfaktorn. 

Diagnos

För att ställa diagnosen RA bedöms ledförändringar, blodprov och hur länge symtomen funnits. Följande ökar sannolikheten för diagnosen RA:

  • Ju fler småleder som är inflammerade, desto högre är sannolikheten för RA.
  • Positiva antikroppsprover som anti-cyklisk citrullinerad peptid (anti-CCP) och ibland reumatoid faktor (RF).
  • Förhöjt CRP och SR (sänka).
  • Symtomen har funnits mer än sex veckor. 

Röntgenundersökning utförs oftast, men det kan ta tid innan förändringar vid RA syns på röntgen. 

Behandling

Ofta ges behandling av ett reumateam bestående av olika yrkeskategorier såsom arbetsterapeut, fotterapeut, kurator, läkare, fysioterapeut och sjuksköterska. Patientutbildning och rehabilitering är en viktig del av behandlingen.

Läkemedelsbehandling

Det finns ingen läkande behandling, med det finns många olika läkemedel som dämpar inflammationen och lindrar smärtan. Läkemedelsbehandlingen sköts av en specialist i reumatologi.

Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (disease modifying antirheumatic drugs = DMARD) är den viktigaste läkemedelsgruppen vid RA. Dessa läkemedel påverkar själva sjukdomsprocessen genom att minska ledsvullnad och smärtor, begränsa ledskador och förbättra ledernas funktion. DMARD-preparat får i de flesta fall sjukdomen under kontroll.

NSAID-preparat (till exempel naproxen  och ibuprofen ) har inte samma goda effekt på sjukdomsförloppet som DMARD-preparat. Läkemedlen i denna grupp ger smärtlindring och dämpar i viss grad inflammationen. En nackdel är biverkningar från mag-tarmkanalen, som exempelvis utveckling av magsår. Därför kombineras ofta NSAID med syrahämmande medel.

Fysioterapi

Det är viktigt att stärka muskulaturen runt de drabbade lederna. Fysioterapi är också bra för att förhindra att leder stelnar i ofördelaktiga positioner. Bassängträning verkar både smärtstillande och muskelstärkande. Värme och kylande behandling kan ge smärtlindring.

TNS (stimulering av hudnerver) och akupunktur kan provas för smärtlindring.

Arbetsterapi

Många med RA behöver hjälpmedel för bostad och arbetsplats. Anpassade avlastande stöd som lindrar belastningen direkt mot lederna kan också vara viktigt.

Ofta är det nödvändigt att anpassa arbetsplatsen för att det ska gå att arbeta.

Kirurgisk behandling

En del med RA behöver kirurgisk behandling. Proteser kan ersätta nedbrutna leder och att ta bort hinnan som täcker insidan av leden kan ge bättre rörlighet. Att steloperera en led ger smärtlindring och att exempelvis steloperera tummen kan bidra till bättre handfunktion.

Graviditet

Eftersom vissa läkemedel som ges vid RA kan vara skadliga för fostret är det viktigt att i god tid planera en eventuell graviditet tillsammans med reumatolog. Många upplever förbättring av symtomen under graviditet, men får ofta återfall efter förlossningen.

Prognos

RA är en livslång sjukdom som varierar i allvarlighetsgrad. Att påbörja läkemedelsbehandling tidigt är viktigt för att lederna inte ska ta skada. Sjukdomen kan periodvis medföra begränsningar i livet. Det är ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och därför är det viktigt att undvika rökning och behandla eventuellt andra riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter. Om man har inflammationsdämpande behandling är det ökad risk att få infektioner.

Vill du veta mer?

Animation