Gå direkt till huvudinnehållet

Fågelinfluensa

Faktagranskad av: Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast uppdaterad: Senast reviderad:


Fakta

Fakta om fågelinfluensa

  • Fågelinfluensa och den "vanliga" säsongsinfluensan är besläktade med varandra. 
  • Sjukdomen finns mest hos vadarfåglar och smittar vid mycket sällsynta fall till människa.
  • Smittan ger ett allvarligare förlopp än en vanlig influensa.
  • Det finns ingen botande behandling. Eventuellt kan vissa mediciner bromsa förloppet. 

Vad är fågelinfluensa?

Influensa såsom vi känner till den bland människor, är en virussjukdom orsakad av influensavirus, antingen typ A eller typ B. Influensavirus har den egenskapen att de ständigt förändras och kommer i nya varianter. När vi genomgår en influensainfektion blir vi immuna mot det aktuella viruset, men när viruset kommer nästa år i muterad (förändrad) upplaga, känner vårt immunförsvar inte igen det och därför kan vi insjukna på nytt. Därför behöver, i de fall det är aktuellt, influensavaccin upprepas årligen. 

Fågelinfluensa orsakas av ett influensa typ A-virus som är besläktat med viruset som medför sjukdom hos människor. Viruset är utbrett bland vadarfåglar, framförallt hos änder, men leder sällan till sjukdom. När viruset däremot tar sig in till en samling höns som saknar immunitet, kan sjukdomen spridas snabbt och hela hönsgårdar kan dö inom loppet av ett par dagar. Detta kallas hönspest. 

Smitta till människa är sällsynt, men det har uppmärksammats mycket kring små utbrott i Kina och Thailand, och flera andra asiatiska länder där människan blivit smittad av sjuka djur. 

2013 orsakade fågelinfluensa av typ A(H7N9)-sjukdom hos fler än 130 personer i Kina och Taiwan, av dessa dog 22 personer av sjukdomen. Det som var risken med just detta virus var att det inte varit påvisat tidigare, därmed har ingen god immunitet mot denna variant.

Hur smittar fågelinfluensa?

Viruset finns, som nämnt, normalt hos vilda vadarfåglar, och leder då inte till sjukdom. Vid kontakt med avföring eller sekret från vilda fåglar kan hönsbesättningar smittas. I sådana besättningar sprids viruset snabbt och leder till allvarlig sjukdom hos höns. 

Viruset antas ha låg smittsamhet för människor. Smitta finns bara beskrivet vid kontakt med sjuka djur, det vill säga från djurfarmar med sjukdomsutbrott. Smitta direkt från vilda fåglar finns inte beskrivet. 

Bortsett från några sporadiska fall smittar inte fågelinfluensa från människa till människa. 

Vad är speciellt med fågelinfluensa?

Sjukdomen har ett mer allvarligt förlopp än vanlig influensa hos människor. Medan vanlig influensa ger feber, muskelsmärtor och försämrat allmäntillstånd leder fågelinfluensa oftast till luftvägssymtom, lungsvikt och betydligt fler dödsfall. 

Om fågelinfluensavirus ändras (muterar) till att lätt smitta mellan människor finns risk för en världsomfattande epidemi (pandemi) med fågelinfluensa eftersom endast ett fåtal har ett upparbetat immunförsvar mot sådana virus.

De senaste hundra åren har det funnits tre allvarliga världsomfattande epidemier:

  • Spanska sjukan 1918 till 1920.
  • Asiatiska sjukan 1957 till 1958.
  • Hong-Kongsjukan 1968 till 1970. 

Vid de två senaste epidemierna har det i efterhand visats att viruset var en blandning av människorvirus och fågelvirus. 

Hur kan en eventuell fågelinfluensa behandlas?

Vaccination

Vaccination är den mest effektiva åtgärden, men förutsättningen för att vaccinet ska fungera är att man får det innan man är smittad. Om det uppkommer utbrott av fågelinfluensa med förmågan att smitta mellan människor blir det en kapplöpning för att tillverka vaccin snabbt nog i tillräckliga mängder. Det tar vanligtvis flera månader att producera nya influensavaccin. 

De världsomfattande epidemierna börjar oftast i tätbefolkade områden i Asien. På det nordliga halvklotet räknar vi med att det ska gå minst 6 månader för en epidemi att få fotfäste. Moderna resevanor och kort transporttid mellan kontinenter medför dock risk för snabb spridning. 

När det uppstår en epidemi sätts stora resurser in för att begränsa spridningen, likt SARS-epidemin som stoppades år 2003. 

Antiviral behandling

Det är allmänt känt att antibiotika verkar mot bakterier, medan det inte finns motsvarande mediciner mot virusinfektioner. Det finns emellertid en del mediciner som påverkar förloppet av influensasjukdomar. Dessa mediciner, som kallas neurasaminidashämmare, kan minska graden av symtom (feber, muskelsmärta, hosta och snuva), komplikationer och sjukdomsvaraktighet när läkemedlet används till behandling av influensa både hos vuxna och barn. Ju tidigare behandlingen påbörjas (exempelvis inom 12 timmar), desto bättre är effekten. 

Det har inte gjorts likvärdig forskning på fågelinfluensa. Man antar dock att detta virus har så många likheter med vanlig influensa att samma läkemedel som man använder mot "vanlig" influensa också kan begränsa symtomen vid denna sjukdom.

Vill du veta mer?