Gå direkt till huvudinnehållet

Utmattningssyndrom

Senast uppdaterad: Senast reviderad:
Sakkunnig:

Definition: 
Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor som har utvecklats till följd av identifierbara stressfaktorer, vilka har förelegat under minst sex månader.
Förekomst: 
Det saknas epidemiologiska studier av förekomst av utmattningssyndrom, eftersom diagnosen är relativt ny. För relaterade tillstånd varierar resultaten i olika undersökningar
Symtom:
Huvudsymtom är trötthet och utmattning med minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. Kognitiva störningar, sömnstörningar och olika kroppsliga symtom från muskler, mage-tarm och det kardiovaskulära systemet är vanliga.
Kliniska fynd:
Klinisk undersökning och laboratorieprover är oftast normala. Vid fokalneurologi eller annan patologi bör utredningen kompletteras. 
Diagnostik:
Diagnos sätts om patienten uppfyller diagnoskriterier för utmattningssyndrom och om andra orsaker till tröttheten uteslutits. 
Behandling: 
Livsstilsförändring med avseende på balans mellan aktivitet och vila. Stressreduktion. Samtalsbehandling som kan vara KBT-inriktad eller ha en psykodynamisk teoribas, den bör vara fokuserad på arbete och andra eventuella stressorer, och kan ges individuellt men hellre i grupp. Tidig kontakt med arbetsgivaren/närmaste chef. Avstämningsmöte för planering av återgång i arbete. Lång uppföljning.
  1. Asberg M, Glise K, Herlofson J, Jacobsson L, Krakau I, Nygren A, Perski A, Svensson A. Utmattningssyndrom.- en kunskapsöversikt om stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen (The National Board of Health and Well Fare) Stockholm oktober 2003.
  2. Åsberg M, Nygren Å, Nager A. Att skilja mellan depression och utmattningssyndrom. Läkartidningen. 2013 27 februari;110(9-10):484-6.
  3. Hallsten L, Bellaagh K, Gustafsson K. Utbränning i Sverige- En populationsstudie. Arbete &Hälsa 2002:6. ISBN: 91-7045-639-9. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 2002.
  4. Lindblom KM, Linton SJ, Fedeli C, Bryngelsson IL. Burnout in the working population: relations to psychosocial work factors. Int J Behav Med. 2006;13(1):51-9. PubMed  
  5. Norlund S, Reuterwall C, Hoog J, Lindahl B, Janlert U, Slunga Birgander L. Burnout, working conditions and gender - results from the northern Sweden MONICA Study. BMC Public Health. 2010 Jun 9;10(1):326. PubMed  
  6. Glise K, Hadzibajramovic E, Jonsdottir IH, Ahlborg G, Jr. Self-reported exhaustion: a possible indicator of reduced work ability and increased risk of sickness absence among human service workers. Int Arch Occup Environ Health. 2009 Jun;83(5):511-20. PubMed  
  7. Glise K, Ahlborg G, Jr, Jonsdottir IH. Prevalence and course of somatic symptoms in patients with stress-related exhaustion: does sex or age matter. BMC psychiatry 2014; 14: 118. pmid:22409935 PubMed  
  8. McEwen BS. Mood disorders and allostatic load. Biol Psychiatry. 2003 Aug 1;54(3):200-7. PubMed  
  9. Rydmark I, Wahlberg K, Ghatan PH, Modell S, Nygren A, Ingvar M, et al. Neuroendocrine, cognitive and structural imaging characteristics of women on longterm sickleave with job stress-induced depression. Biol Psychiatry. 2006 Oct 15;60(8):867-73. PubMed  
  10. Asberg M, Nygren A. DU-projektet, slutrapport 2012, Depression och utmattning i människovårdande yrken. Stockholm: Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska institutet/Danderyds sjukhus (KIDS) Karolinska institutet; 2012 29 februari 2012 Contract No.: Document Number.
  11. Sandstrom A, Rhodin IN, Lundberg M, Olsson T, Nyberg L. Impaired cognitive performance in patients with chronic burnout syndrome. Biol Psychol. 2005 Jul;69(3):271-9. PubMed  
  12. Ohman L, Nordin S, Bergdahl J, Slunga Birgander L, Stigsdotter Neely A. Cognitive function in outpatients with perceived chronic stress. Scand J Work Environ Health. 2007 Jun;33(3):223-32. PubMed  
  13. Sandstrom A, Sall R, Peterson J, Salami A, Larsson A, Olsson T, et al. Brain activation patterns in major depressive disorder and work stress-related long-term sick leave among Swedish females. Stress. 2012 Sep;15(5):503-13. PubMed  
  14. Grossi G, Perski A, Osika W, Savic I. Stress-related exhaustion disorder--clinical manifestation of burnout? A review of assessment methods, sleep impairments, cognitive disturbances, and neuro-biological and physiological changes in clinical burnout. Scand J Psychol 2015; Dec;56(6): 626-36. pmid:26496458 PubMed  
  15. Sandstrom A, Peterson J, Sandstrom E, Lundberg M, Nystrom IL, Nyberg L, et al. Cognitive deficits in relation to personality type and hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis dysfunction in women with stress-related exhaustion. Scand J Psychol. 2010 Feb;52(1):71-82. PubMed  
  16. Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt från SBU. Februari 2014. www.sbu.se  
  17. Soares JJ, Grossi G, Sundin O. Burnout among women: associations with demographic/socio-economic, work, life-style and health factors. Arch Womens Ment Health. 2007;10(2):61-71. PubMed  
  18. Ahlborg G jr LT, Swan G, Glise K, Jonsdottir I, Hadzibajramovic E, Währborg P. Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län. Delrapport 1- enkätundersökning i maj-juni 2004. Göteborg: Institutet för stressmedicin; Maj 2006 .
  19. Ändringar i och tillägg till klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) alfabetisk förteckning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005.
  20. Socialstyrelsen. Diagnoskoder (ICD-10) Ändringar från och med den 1 januari 2018. Hämtad 2018-09-20 www.socialstyrelsen.se  
  21. Sjors A, Ljung T, Jonsdottir IH. Long-term follow-up of cortisol awakening response in patients treated for stress-related exhaustion. BMJ Open. 2012;2(4).
  22. Wallensten J, Åsberg M, Wiklander M, Nager A. Role of rehabilitation in chronic stress-induced exhaustion disorder: A narrative review. J Rehabil Med. 2019 May 13;51(5):331-342. PMID: 30882887 PubMed  
  23. Asberg M, Nygren A, Helrlofson J, Rylander G, Rydmark I. Utmattningssyndrom. In: R. E, B. A, editors. Stress Individen-samhället-organisationen-molekylerna. Stockholm: Liber AB; 2005.
  24. Stockholms läns landsting, SLL. www.vardsamordning.sll.se  
  25. Landstinget i Värmland, LIV. www.liv.se  
  26. Västra Götalandsregionen. stressmedicin.com  
  27. Martinsen E. Fysisk aktivitet–medisin mot utbrenthet? . In: Roness A, Matthiesen S, editors. Utbrent, Krevende jobber – gode liv? . Oslo: Fagbokforlaget; 2002.
  28. Ståhle A, editor. Fysiak aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Elanders; 2008.
  29. Hillman CH, Erickson KI, Kramer AF. Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition. Nat Rev Neurosci. 2008 Jan;9(1):58-65. PubMed  
  30. Jonsdottir IH, Nordlund A, Ellbin S, Ljung T, Glise K, Wahrborg P, et al. Cognitive impairment in patients with stress-related exhaustion. Stress. 2012 Jul 3.
  31. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. www.socialstyrelsen.se  
  32. Goyal M, Singh S, Sibinga EM, Gould NF, Rowland-Seymour A, Sharma R, et al. Meditation programs for psychological stress and well-being: a systematic review and meta-analysis. JAMA Intern Med 2014;174:357-68. PMID: 24395196. PubMed  
  33. SBU kommenterar: Mindfulness kan ge viss lindring vid hälsoproblem (2015). www.sbu.se  
  34. SBU:s Upplysningstjänst: Grön rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa (2014-05-30)
  35. Söderström M.. Sömn. Sov bättre med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: ScandBook; 2007.
  • Kristina Glise, överläkare, Institutet för stressmedicin, Göteborg
  • Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska Institutet