Gå direkt till huvudinnehållet

Fetalt alkoholsyndrom, FAS

Senast reviderad:
Sakkunnig:
Definition:
Intag av alkohol under graviditet kan ge olika grad av fosterpåverkan. Det mest allvarliga utfallet är fetalt alkoholsyndrom (FAS), men det finns grader inom paraplybegreppet FASD.
Förekomst:
Det finns inga nya svenska siffror. Troligtvis är majoriteten odiagnostiserade.
Symtom:
Barn med FAS har karakteristiska drag som nyfödda samt har nedsatt tillväxt peri- eller postnatalt. Senare ses kognitiva förändringar, inlärningssvårigheter, beteendeförändringar och eventuellt andra anomalier.
Kliniska fynd:
Klinisk kan man se en liten ögonspalt, flack filtrum (näsfåra), smal överläpp, växtnessättning och eventuellt onormal neurologisk undersökning. Senare ses utslag på neuropsykologiska tester.
Diagnostik:
Det finns inga diagnostiska tester eller specifikt utformade graderingsskalor för FASD eller FAS.
Behandling:
Tidig diagnos är avgörande för att kunna tillgodose behovet av insatser.
  1. SBU. Fetalt alkoholsyndrom (FAS) och Fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) – tillstånd och insatser: En systematisk översikt och utvärdering ur ett socialt, medicinskt, ekonomiskt och etiskt perspektiv. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 258. ISBN 978-91-88437-00-6. www.sbu.se  
  2. American Psychiatric Association. Neurobehavioral disorder associated with prenatal alcohol exposure. In: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5), American Psychiatric Association, Arlington, VA 2013. p.798.
  3. Okulicz-Kozaryn, K., Borkowska, M., & Brzózka, K. (2015). FASD Prevalence among Schoolchildren in Poland. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 30(1), 61–70. doi:10.1111/jar.12219 DOI  
  4. Feldman HS, Jones KL, Lindsay S, et al. Prenatal alcohol exposure patterns and alcohol-related birth defects and growth deficiencies: a prospective study. Alcohol Clin Exp Res 2012; 36: 670. pmid:22250768 PubMed  
  5. Hoyme HE, Kalberg WO, Elliott AJ, et al. Updated Clinical Guidelines for Diagnosing Fetal Alcohol Spectrum Disorders. Pediatrics. 2016;138(2):e20154256. doi:10.1542/peds.2015-4256 DOI  
  6. Elliott EJ, Payne J, Morris A, et al. Fetal alcohol syndrome: a prospective national surveillance study. Arch Dis Child. 2008 Sep;93(9):732-7. PubMed  
  7. Wilhoit, L. F., Scott, D. A., & Simecka, B. A. (2017). Fetal Alcohol Spectrum Disorders: Characteristics, Complications, and Treatment. Community Mental Health Journal, 53(6), 711–718. doi:10.1007/s10597-017-0104-0 DOI  
  8. Streissguth AP, Bookstein FL, Barr HM, et al. Risk factors for adverse life outcomes in fetal alcohol syndrome and fetal alcohol effects. J Dev Behav Pediatr 2004; 25: 228-38. pmid:15308923 PubMed  
  9. Valborg L, Lonardson GR, Neff-Smith M et al. Characteristics of children who have full or incomplete fetal alcohol syndrome. J Pediatr 2004; 145: 635-40. PubMed  
  • Athena Adeli, legitimerad läkare, Karolinska Institutet

Tidigare sakkunniga

  • Anders C Håkansson, med dr och ST-läkare, Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet
  • Stefan Borg, docent och beroendeläkare