Gå direkt till huvudinnehållet

Alkoholberoende

Senast uppdaterad: Senast reviderad:
Sakkunnig:

Definition:
Alkoholberoende kännetecknas av ett starkt och svårkontrollerat behov av att inta alkohol trots att skadliga konsekvenser uppstår. Abstinenssymtom och toleransutveckling är vanligt.
Förekomst:
Andelen i den svenska befolkningen i åldrarna >18 år med alkoholberoende uppskattas till cirka 4 %.
Symtom:
Till hjälp för besömning finns flera skattningsinstrument, såsom exempelvis AUDIT. Bedömning av eventuell komorbiditet och annat missbruk bör göras.
Kliniska fynd:
I tidig fas finns inga kliniska fynd. På längre sikt kan kliniska fynd från flera olika organsystem förekomma.
Diagnostik:
Specifika blodprover kan hjälpa till i att upptäcka nyligt eller långvarigt intag av alkohol. Leverprover har ett begränsat värde för att påvisa intag av alkohol.
Behandling:
Behandling består av information, psykosociala insatser och läkemedel.
  1. Nordén och Alling . Alkohol som sjukdomsorsak, del 1 och 2. Lund: Tika läkemedel, 1996.
  2. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Riskbruk av alkohol. Hämtad 2020-04-21 nationelltklinisktkunskapsstod.se  
  3. Cloninger CR, Bohman M, Sigvardsson S. Inheritance of alcohol abuse. Cross-fostering analysis of adopted men. Arch Gen Psychiatry. 1981;38(8):861–868. PMID: 7259422 PubMed  
  4. Pombo S, Ferreira J, Levy PQ, Bicho M. Is there a genetic support for the Cloninger (type I/II) clinical classification of alcohol addiction?. Psychiatry Res. 2017;258:621–623. PMID: 28629598 PubMed  
  5. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2019. Hämtad 2020-04-17 www.socialstyrelsen.se  
  6. Tolstrup JS, Nordestgaard BG, Rasmussen S, Tybjærg-Hansen A, Grønbæk M. Genetisk variation i alkoholdehydrogenase, alkoholdrikkevaner og alkoholisme - sekundærpublikation. Ugeskr Læger 2008; 170: 2672. PubMed  
  7. Schumann G, Liu C, O'Reilly P, et al. KLB is associated with alcohol drinking, and its gene product β-Klotho is necessary for FGF21 regulation of alcohol preference. Proc Natl Acad Sci USA 2016; 113:14372. PMID: 27911795. PubMed  
  8. ICD-11 for Mortality and Morbidity Statistics (Version: 04/2019). WHO icd.who.int  
  9. Helander, A. Biomarkörer kan fånga tidigt riskbruk av alkohol. Läkartidningen 108 (2011); 45: 2291-2295. www.lakartidningen.se  
  10. Aradottir S, Asanovska G, Gjerss S, et al. Phosphatidylethanol (PEth) concentrations in blood are correlated to reported alcohol intake in alcohol-dependent patients. Alcohol Alcohol. 2006;41:431-7. PubMed  
  11. Brown RL, Saunders LA, Bobula JA, Lauster MH. Remission of alcohol disorders in primary care patients. J Fam Pract 2000; 49: 522-8. PubMed  
  12. Smedslund G, Berg RC, Hammerstrøm KT, et al. Cochrane Database Syst Rev. 2011 May 11;(5):CD008063. doi: 10.1002/14651858.CD008063.pub2. DOI  
  13. Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. Läkemedelsverket (2016).
  14. Jonas DE, Amick HR, Feltner C, et al. Pharmacotherapy for Adults With Alcohol Use Disorders in Outpatient Settings. A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA. 2014 May 14;311(18):1889-900. PMID: 24825644 PubMed  
  15. Heilig M, Egli M. Pharmacological treatment of alcohol dependence: Target symptoms and target mechanisms. Pharmacol Ther 2006; 111: 855-76. PubMed  
  16. Bouza C, Magro A, Munoz A, Amate J. Efficacy and safety of naltrexone and acamprosate in the treatment of alcohol dependence: a systematic review. Addiction 2004; 99: 811-8. PubMed  
  17. Rösner S, Hackl-Herrwerth A, Leucht S, Vecchi S, Srisurapanont M, Soyka M. Opioid antagonists for alcohol dependence. Cochrane Database of Systematic Reviews 2010, Issue 12. Art. No.: CD001867. DOI: 10.1002/14651858.CD001867.pub3. DOI  
  18. Mann K, Lehert P, Morgan MY. The efficacy of acamprosate in the maintenance of abstinence in alcohol dependent individuals: Results of a metaanalysis. Alcohol Clin Exp Res 2004; 28: 51-63. PubMed  
  19. Anton RF, O’Malley SS, Ciraulo DA, et al. Combined pharmacotherapies and behavioral interventions for alcohol dependence: the COMBINE Study: a randomized controlled trial. JAMA 2006; 295: 2003-17. Journal of the American Medical Association  
  20. Anton RF. Naltrexone for the management of alcohol dependence. N Engl J Med 2008; 359: 715-21. PubMed  
  21. Winslow BT, Onysko M. Medications for alcohol use disorder. Am Fam Physician. 2016 Mar 15;93(6):457-465.
  22. Berglund M, Thelander S, Salaspuro M et al. Treatment of alcohol abuse: An evidence-based review. Alcohol Clin Exp Res 2003; 27: 1645-56. PubMed  
  23. Palpacuer C, Laviolle B, Boussageon R, et al. Risks and benefits of nalmefene in the treatment of adult alcohol dependence: A systematic literature review and meta-analysis of published and unpublished double-blind randomized controlled trials. PLoS Med. 2015. doi: 10.1371/journal.pmed.1001924 DOI  
  24. Franck J, Hedberg C. Alkohol – riskbruk, skadligt bruk och beroende. Läkemedelsboken (hämtad 2019-08-07) lakemedelsboken.se  
  25. Jesse S, Bråthen G, Ferrara M, et al. Alcohol withdrawal syndrome: mechanisms, manifestations, and management. Acta Neurol Scand. 2017 Jan;135(1):4-16. Epub 2016 Sep 1. PMID: 27586815. PubMed  
  26. Effekter av tolvstegsbehandling och korta insatser för att understödja deltagande i AA vid alkoholberoende. SBU 2021 www.sbu.se  
  27. Kelly JF, Humphreys K, Ferri M. Alcoholics Anonymous and other 12-step programs for alcohol use disorder. Cochrane Database Syst Rev. 2020 Mar 11;3(3):CD012880. doi: 10.1002/14651858.CD012880.pub2. PMID: 32159228 PubMed  
  28. Dödlighet enligt alkoholindex. Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2020-04-17 www.folkhalsomyndigheten.se  
  29. Wood AM, Kaptoge S, Butterworth AS et al. Risk thresholds for alcohol consumption: combined analysis of individual-participant data for 599 912 current drinkers in 83 prospective studies. Lancet. 2018 Apr 14;391(10129):1513-1523. PMID: 29676281. PubMed  
  30. O`Dowd. Alcohol accounts for 6% of all admissions til English hospitals. BMJ 2008; 337: a963. PubMed  
  31. Report: Alcohol and digestive cancers (2017), United European Gastroenterology. www.ueg.eu  
  32. Foster T. Editorial. Dying for a drink. BMJ 2001; 323: 817-8. PubMed  
  • Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Tidigare sakkunniga

  • Ingard Løge, spesialist i allmennmedisin, Trondheim