Gå direkt till huvudinnehållet

Tvångssyndrom

Även om tvångssyndrom innebär ett stort lidande och påverkar livet mycket, tar det ofta många år från debut till att man söker hjälp för besvären.

Faktagranskad av: Sten Thelander, specialist i psykiatri

Senast reviderad:


Fakta om tvångssyndrom

  • Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av återkommande eller ihållande tvångstankar och/eller tvångshandlingar.
  • Ärftliga, biologiska och psykologiska faktorer samspelar i utvecklingen av sjukdomen.
  • Vanliga tvångstankar är rädsla för smitta, sjukdomar och olyckor samt aggressiva eller sexuella tankar. Vanliga tvångshandlingar är tvättvång, kontroll av lås och spisplattor, samt räkneritualer. 
  • Diagnosen ställs utifrån sjukdomshistoria och beskrivning av symtom.
  • Behandling med exponering och responsprevention (ERP) rekommenderas. Då får man öva sig i att utsätta sig för tvångstanken men utan att utföra den neutraliserande tvångshandlingen. Ibland behövs läkemedel och då rekommenderas i första hand antidepressiva ur gruppen SSRI. Vid otillräcklig effekt av exponering eller läkemedel var för sig ger en kombination av dessa behandlingsformer förstärkt effekt.
  • Med adekvat behandling kan man räkna med stor förbättring i de flesta fall.

Vad är tvångssyndrom?

Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av återkommande eller ihållande tvångstankar (obsessioner) och/eller tvångshandlingar (kompulsioner). På engelska heter tillståndet obsessive compulsive disorder, förkortat OCD.

Tvångstankar är upprepade tankar, känslor, idéer eller inre bilder som man inte blir av med. De handlar ofta om rädsla för smitta, sjukdom eller våld. Tvångstankarna känns obehagliga och skrämmande. För att bli av med (neutralisera) obehaget av tvångstankarna genomför en del tvångshandlingar.

Tvångshandlingar är handlingar som hela tiden upprepas och som ofta har samband med tvångstankarna. Det kan handla om att tvätta sig (tvättvång), kontrollera dörrar, lås eller spisplattor (kontrolltvång), göra saker på ett särskilt sätt eller i en bestämd ordning, eller mentala ritualer som exempelvis att räkna vissa saker. Om tvångshandlingarna inte utförs väcker det stort obehag.

Många har tendenser till tvångstankar och tvångshandlingar. Det är graden av hur stor inverkan symtomen har på personens vardag som avgör om det klassas som en sjukdom eller inte. 

Cirka två procent av befolkningen har någon gång under livet tvångssyndrom. Genomsnittsåldern för debut är 20 år och debut efter 30 årsåldern är ovanligt.  

Symtom

Vanliga tvångstankar är rädsla för smitta, sjukdomar och olyckor samt aggressiva eller sexuella tankar. Många har fler än en typ av tvångstankar. Vanliga tvångshandlingarna är tvättvång, kontroll av lås och spisplattor, samt räkneritualer.

I anslutning till dessa tankar och handlingar spelar ångest och obehag en viktig roll. Tvångstankar kan i sig själv utlösa ångestsymtom. Om tvångshandlingar förhindras kan även detta ge ångestsymtom. Utåt är tvångshandlingar det som märks mest. Vid tvångssyndrom styr tvångstankar och tvångshandlingar vardagen i stor utsträckning.

Det är vanligt med andra psykiska tillstånd samtidigt som tvångssyndrom. Många utvecklar depression, men även paniksyndrom, social fobi och missbruksproblem är relativt vanligt.

Orsak

Ärftliga, biologiska och psykologiska faktorer samspelar troligen i utvecklingen av tvångssyndrom. Personer med tvångssyndrom har ofta släktingar med liknande symtom och studier har visat att ärftligheten är relativt hög. Mycket tyder på att tvångssyndrom är en utvecklingsmässig störning i det centrala nervsystemet. Det verkar finnas en obalans i impulsöverföringen mellan vissa delar av hjärnan. Även psykologiska faktorer och stress verkar ha betydelse i sjukdomsutvecklingen.

Diagnos

Även om tvångssyndrom innebär ett stort lidande och påverkar livet mycket, tar det ofta många år från debut till att man söker hjälp för besvären. Många inser det orimliga i sina tvångstankar och tvångshandlingar, men tycker att det är jobbigt att berätta om dem. Det är viktigt att man söker hjälp om man misstänker att man har tvångssyndrom eftersom det finns effektiv behandling och eftersom tvångssyndrom i vuxen ålder utan behandling ofta blir kroniskt.

Diagnosen ställs utifrån sjukdomshistoria och beskrivning av symtom. I regel görs även en kroppslig undersökning för att utesluta underliggande sjukdomar.

Behandling av tvångssyndrom

Tvångssyndrom med tvångshandlingar behandlas i första hand med en form av kognitiv beteendeterapi som kallas exponering och responsprevention (ERP). Vid sådan behandling får man öva sig i att utsätta sig för tvångstanken men utan att utföra den neutraliserande tvångshandlingen.

Ibland behövs läkemedel och då rekommenderas i första hand antidepressiva ur gruppen SSRI. En del svarar varken på KBT eller läkemedelsbehandling.

Prognos

Hos barn och ungdomar kan sjukdomen ha ett varierande förlopp med möjlighet till förbättring. Efter puberteten blir sjukdomen ofta kronisk om adekvat behandling inte ges.

Med adekvat behandling kan man räkna med stor förbättring i de flesta fall. Vissa behöver ta läkemedel under lång tid, eventuellt resten av livet.

Vill du veta mer?