Epilepsi hos barn

  • Definition:Epilepsi innebär en varaktig benägenhet att få oprovocerade epileptiska anfall. Anfallen klassificeras utifrån om det har fokal (begränsar sig till en hjärnhalva) eller generaliserad (involverar bägge hjärnhalvor) start.
  • Förekomst:Cirka 0,6–0,7 % av befolkningen har aktiv epilepsi. Andelen är något lägre hos barn. Det innebär att det i Sverige finns mellan 60 000 och 70 000 personer med epilepsi, varav drygt 50 000 är vuxna och drygt 10 000 är barn. Livstidsprevalensen uppges till 3 %, men cirka 70 % av dessa går i remission.
  • Symtom:Symtomen beror på vilken typ av epilepsi som patienten har. Anfall med generaliserade kramper och akut medvetandeförlust, korta medvetandeförluster utan kramper (absenser), eller fokala kramper utan eller med medvetandeförlust. Bra om anhöriga kan filma anfallen.
  • Kliniska fynd:Undersökning som inte utförs under pågående anfall kan identifiera neurologiska skador, men är ofta normal.
  • Diagnostik:Klinisk diagnos som framförallt baseras på grundlig anamnes, uppgifter från anhöriga, klinisk undersökning, orienterande blodprover, EEG och MRT hjärna. Om möjligt kategorisering i ett epileptiskt syndrom.
  • Behandling:Akutbehandling vid krampanfall som varar >5 minuter. Behandling med antiepileptika påbörjas vanligen efter det andra oprovocerade epileptiska anfallet. I läkemedelsresistenta fall är det viktigt att överväga icke-farmakologisk behandling tidigt i sjukdomsförloppet – diagnostisk reevaluering, justering av livsstil, epilepsikirurgi, stimulering av vagusnerven eller ketogen diet.

Basfakta

Definition

Syndrom och ålder

Diagnos

Behandling

Förlopp, komplikationer och prognos

Uppföljning

Patientinformation

Illustrationer

Filmer


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.