Krampanfall hos barn, symtomguide
Krampanfall är en spänning i muskulaturen och är ofta ett tecken på en underliggande sjukdom.
Senast uppdaterad: Publicerad:
Vad är krampanfall?
- Krampanfallen kan delas in i två olika grupper:
- Fokala – vilket innebär att anfallen rör en viss muskelgrupp eller kroppsdel
- Generaliserade – vilket innebär att anfallen omfattar all muskulatur samt medvetslöshet
- Olika typer av krampanfall:
- Toniska kramper är en ofrivillig, ihållande och kraftig muskelsammandragning
- Kloniska kramper är ett ofrivilligt, rytmiskt växlande mellan kraftiga muskelsammandragningar och avslappning. Det finns även tillstånd som endast varar i ett par sekunder och som inte åtföljs av synliga muskelsammandragningar (frånvaroepisoder, absenser, petit mal)
- Förekomst:
- Ofarliga kramptillstånd som affektkramper och feberkramper är vanliga bland barn
Vad är orsaken till krampanfall?
Vanliga orsaker
- Feberkramper:
- Feberkramper är den vanligaste orsaken till kramper hos barn mellan sex månader och fem år
- De uppträder efter snabbt stigande feber, varar i max tio minuter och är generaliserade
- Det avgörande är hur snabbt febern stiger, inte hur hög febern blir
- Affektkramper:
- Affektkramper debuterar i regel under det första eller andra levnadsåret
- Anfallen återkommer mer eller mindre ofta under några månader eller år fram till två- till fyraårsåldern
- Anfallen utlöses oftast av smärta, rädsla eller upprördhet
- Det skiljer mellan två olika typer av affektanfall:
- Cyanotiska anfall:
- Barnet skriker sig blå i ansiktet och blir okontaktbart i ett par sekunder. En del får kortvariga kloniska ryckningar i slutet av anfallet. Anfallen uppträder vanligtvis mellan 6 och 18 månaders ålder
- Bleka anfall:
- Barnet försöker att skrika, men skriket uteblir tillfälligt, barnet blir blekt, får övergående apné (andningsuppehåll) och ofta synkope (svimmning) som avslutas med kortvariga kloniska ryckningar som vid cyanotiska anfall
- Cyanotiska anfall:
- Epilepsi:
- Epilepsi är den vanligaste orsaken efter fem års ålder
- Anfallen utgörs av plötsliga rörelsemässiga (motoriska), känslomässiga (sensoriska) eller psykiska fenomen som orsakas av en tillfällig funktionsstörning i delar av hjärnan eller hela hjärnan
- Anfallen varierar från person till person, men de är oftast av samma typ varje gång för en och samma patient
- Kikhosta:
- Barnet "kiknar", har svårt att få luft och kan uppvisa krampliknande rörelser
Sällsynta orsaker
- Migrän:
- Sällsynt orsak
- Det finns migränformer som kan utlösa krampanfall
- Hjärnhinneinflammation:
- Förhållandevis sällsynt tillstånd
- Karaktäriseras av hög feber, nack- och ryggstelhet, allmänpåverkan
- Kan ge krampanfall
- Hjärntumör:
- Sällsynt orsak
- Tumörer i hjärnan hos barn växer ofta långsamt
- Symtomen är vaga under lång tid, men krampanfall kan vara ett tidigt tecken
- Nattskräck, pavor nocturnus:
- Nattskräck, sömnterror
- Vanligast hos barn (yngre pojkar)
- Ångestanfall under sömnen med uppvaknande och skrik
- Rädsla, svettningar, snabb puls, förvirring i flera minuter – personen minns sedan ingenting av händelsen
- Simulerade krampanfall.
Vad kan man göra själv?
- Vid misstanke om feberkramper är det bra att klä av barnet och ge febernedsättande medicin.
- Affektkramper är ofarliga och behöver inte behandlas.
- Vid okontrollerade kramper är det bra att se till att barnet inte skadar sig. Försök inte att sätta något i munnen på barnet.
- Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör du kontakta läkare.
När ska man söka vård?
- Affektkramper:
- Behöver inte bedömas om diagnosen är säker
- Feberkramper:
- Bör kontrolleras i det akuta skedet, så att du kan få råd om hur eventuella framtida anfall ska hanteras
- Oförklarliga krampanfall hos barn:
- Kräver omedelbar bedömning
- Vid krampanfall som varar i mer än fem minuter eller som kommer tillbaka är det viktigt att ta akut kontakt med sjukvården så att barnet kan få krampstillande medicin.
Utredning
Sjukdomshistorien
Vanliga frågor
- Hur började krampanfallet?
- Har/hade barnet feber?
- Har barnet ont (till exempel huvudvärk)?
- Är barnet allvarligt påverkat?
- Är barnet stel i nacken?
- Har barnet utslag som inte försvinner när ett glas trycks mot utslaget?
- Har barnet haft liknande anfall tidigare?
Undersökningar
- Medvetandegraden.
- Allmäntillståndet.
- Kontrollera om det finns tecken på hudblödningar.
- Kontrollera nackstelheten.
- En allmän kroppsundersökning.
- Eventuellt blodprover.
- Eventuellt EEG (registrering av hjärnaktiviteten).
- Röntgen görs ibland.