Infothet – medfödda felställingar i framfoten

Infothet är ett vanligt fenomen bland nyfödda och småbarn. Oftast beror infotheten på en ökad inåtrotationsförmåga i barnets höft. Detta är ofarligt och korrigeras som regel spontant före tonåren. I vissa fall beror infotheten istället på att framfotens främre del är inåtvänd mot mitten. På fackspråk kallas detta för metatarsus adductus eller i mer uttalade fall metatarsus varus. Metatarsal är namnet på de fem mellanfotsbenen, medan adductus betyder inåtvänd. Även varus betyder att mellanfotsbenen pekar inåt.

Metatarsus adductus förekommer hos cirka 1 av 1 000 nyfödda och är något vanligare bland flickor. Tillståndet diagnostiseras på BB eller BVC.

Orsaken till felställningen är troligtvis att barnets fot har legat olämpligt under fosterstadiet.

Diagnosen ställs genom att framfoten synligt pekar inåt. Om felställningen kan korrigeras lätt genom att pressa framfoten i rätt position, föreligger metatarsus adductus. Om felställningen inte låter sig korrigeras föreligger metatarsus varus. Ytterligare undersökningar behövs inte.

Vid metatarsus varus bör barnet remitteras till ortoped. Vid metatarsus adductus går det att vänta till omkring sex månaders ålder med att bedöma behovet av remiss. Om felställningen vid denna tidpunkt är fortsatt markant, rekommenderas bedömning av ortoped.

I enklare fall av metatarsus adduktus kan felställningen påverkas genom att tänja framfoten regelbundet. Det görs på följande sätt: Fatta tag i hälen med den ena handen och håll den i ett fast grepp. Fatta tag i framfoten med den andra handen och sträck framfoten så att felställningen hävs och eventuellt överkorrigeras något. Fem sådana tänjningar kan genomföras i samband med varje blöjbyte.

Vid en mer uttalad felställning, så kallad metatarsus varus, bör behandlingen ske via en ortoped. Behandlingen består av upprepade gipsningar där ortopeden varje vecka anbringar ett nytt helbensgips i korrigerat läge. Behandlingen pågår som regel under en till två månaders tid.