Gå direkt till huvudinnehållet

Höftfraktur

Senast reviderad:
Sakkunnig:


Definition:
Höftfrakturer är i de flesta fall cervikala, pertrokantära eller subtrokantära.  
Förekomst:
Det inträffar omkring 18 000 höftfrakturer varje år i Sverige. Drygt 52 % av dessa är cervikala frakturer.
Symtom:
Smärtor i höftregionen med nedsatt förmåga att aktivt röra benet samt anamnes på trauma.
Kliniska fynd:
Det drabbade benet är ofta uppdraget, förkortat och utåtroterat, och vid rörelse av benet föreligger indirekt ömhet/smärta i höftregionen.
Diagnostik:
Diagnosen ställs på klinisk misstanke och bekräftas med röntgen. MR kan behövas göras hos patienter där slätröntgen inte visat fraktur men symtom och anamnes inger klinisk misstanke om höftfraktur
Behandling:
Behandlingen är kirurgisk. Tidig mobilisering och gångträning är viktig. 
  1. Hakopian N, Ehne J, Hedström M. Medicinens ABC om Höftfrakturer. Läkartidningen. 2017,114:EDHE. lakartidningen.se  
  2. Hip fracture: management. (2017). National Institute for Health and Care Excellence (NICE). PMID: 32073811. PubMed  
  3. Rikshöft. Årsrapport 2020. www.xn--rikshft-e1a.se  
  4. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Höftfraktur. Medicinskt godkänd: 2021-01-12 (hämtad 2022-04-28). nationelltklinisktkunskapsstod.se  
  5. Janusinfo. Region Stockholm. Höftfraktur. Uppdaterat November 2017 (hämtad 2022-04-25). viss.nu  
  6. Sennerby, U., Melhus, H., Gedeborg, R., Byberg, L., Garmo, H., Ahlbom, A., Pedersen, N. L., & Michaëlsson, K. (2009). Cardiovascular diseases and risk of hip fracture. JAMA, 302(15), 1666–1673. PMID: 19843901.
  7. Khalili, H., Huang, E. S., Jacobson, B. C., Camargo, C. A., Jr, Feskanich, D., & Chan, A. T. (2012). Use of proton pump inhibitors and risk of hip fracture in relation to dietary and lifestyle factors: a prospective cohort study. BMJ (Clinical research ed.), 344, e372. PMID: 22294756.
  8. Bakken MS, Schjott J, Engeland A, et al. Antipsychotic Drugs and Risk of Hip Fracture in People Aged 60 and Older in Norway. J Am Geriatr Soc. 2016; 64(6): 1203-9. PMID: 27321599 PubMed  
  9. Torbergsen AC, Watne LO, Wyller TB, et al. Vitamin K1 and 25(OH)D are independently and synergistically associated with a risk for hip fracture in an elderly population: a case control study. Clin Nutr. 2015 Feb;34(1):101-6. Epub 2014 Jan 29. PMID: 24559841. PubMed  
  10. Viss.nu. Region Stockholm. Höftfraktur. Uppdaterat: November 2017. viss.nu  
  11. Norsk ortopedisk forening, Norsk geriatrisk forening og Norsk anestesiologisk forening. Norske retningslinjer for tverrfaglig behandling av hoftebrudd 2018. www.legeforeningen.no  
  12. Cabral, B., Edding, S. N., Portocarrero, J. P., & Lerma, E. V. (2020). Rhabdomyolysis. Disease-a-month : DM, 66(8), 101015. PMID: 32532456. PubMed  
  13. Ackermann, L., Schwenk, E. S., Lev, Y., & Weitz, H. (2021). Update on medical management of acute hip fracture. Cleveland Clinic journal of medicine, 88(4), 237–247. PMID: 33795248. PubMed  
  14. Siddiqi, N., Harrison, J. K., Clegg, A., Teale, E. A., Young, J., Taylor, J., & Simpkins, S. A. (2016). Interventions for preventing delirium in hospitalised non-ICU patients. The Cochrane database of systematic reviews, 3, CD005563. PMID: 26967259. PubMed  
  15. Swart, L. M., van der Zanden, V., Spies, P. E., de Rooij, S. E., & van Munster, B. C. (2017). The Comparative Risk of Delirium with Different Opioids: A Systematic Review. Drugs & aging, 34(6), 437–443. PMID: 28405945. PubMed  
  16. Hvidovre Hoftefrakturgruppe. Perioperativ behandling ved hoftefraktur. Ugeskr Læger 2003; 165: 2288-90. PubMed  
  17. Pincus D, Ravi B, Wasserstein D et al. Association Between Wait Time and 30-Day Mortality in Adults Undergoing Hip Fracture Surgery. JAMA. 2017 Nov 28;318(20):1994-2003. PMID: 29183076. PubMed  
  18. Hedström M. Vad vi vet, och inte vet, gällande höftfrakturerna. Ortopediskt Magasin nr 4 2020 (hämtad 2022-04-29). issuu.com  
  19. Janusinfo, Region Stockholm. Olämpliga läkemedel till äldre minskar. Evidens. Publicerat 2017-11-22 (hämtad 2022-08-18). janusinfo.se  
  20. Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. 2017 (hämtad 2022-08-18). www.socialstyrelsen.se  
  21. Al Farii H, Farahdel L, Frazer A, Salimi A, Bernstein M. The effect of NSAIDs on postfracture bone healing: a meta-analysis of randomized controlled trials. OTA Int. 2021;4(2):e092. PMID: 34746650. PubMed  
  22. Sherrington, C., Fairhall, N. J., Wallbank, G. K., Tiedemann, A., Michaleff, Z. A., Howard, K., Clemson, L., Hopewell, S., & Lamb, S. E. (2019). Exercise for preventing falls in older people living in the community. The Cochrane database of systematic reviews, 1(1), CD012424. PMID: 30703272. PubMed  
  23. Feskanich, D., Willett, W., & Colditz, G. (2002). Walking and leisure-time activity and risk of hip fracture in postmenopausal women. JAMA, 288(18), 2300–2306. PMID: 12425707. PubMed  
  24. Guirguis-Blake JM, Michael YL, Perdue LA et al. Interventions to Prevent Falls in Older Adults: Updated Evidence Report and Systematic Review for the US Preventive Services Task Force. JAMA 2018; 319: 1705-16. pmid:29710140 PubMed  
  25. Santesso, N., Carrasco-Labra, A., & Brignardello-Petersen, R. (2014). Hip protectors for preventing hip fractures in older people. The Cochrane database of systematic reviews, (3), CD001255. PMID: 24687239. The Cochrane Library  
  26. Läkemedelsverket. Läkemedel vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer - behandlings­rekommendation. 2020. www.lakemedelsverket.se  
  27. Modig K, Erdefelt A, Mellner C, Cederholm T, Talbäck M, Hedström M. "Obesity Paradox" Holds True for Patients with Hip Fracture: A Registry-Based Cohort Study. J Bone Joint Surg Am. 2019;101(10):888-895. PMID: 31094980 PubMed  
  28. SBU Utvärderar: Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer – interdisciplinära team (2015) www.sbu.se  
  29. Rapport fra Nasjonal kompetansetjeneste for leddproteser og hoftebrudd (2020). Nettside besøkt januar 2021. nrlweb.ihelse.net  
  30. Åkesson K, Jutberger H. »Frakturkedjor« är den mest effektiva sekundärpreventionen. Lakartidningen.se 2016-11-02. www.lakartidningen.se  
  31. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Socialstyrelsen 2021 www.socialstyrelsen.se  
  • Carl Mellner, Med Dr, Specialist i ortopedi, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Gita Singh, specialist i allmänmedicin, medicinsk redaktör