Gå direkt till huvudinnehållet

Axeln ur led

Ofta hoppar axeln ur leden i samband med en skada som till ett exempel ett fall. Det gör mycket ont när axeln hamnar ur led.

Faktagranskad av: Gita Singh, specialist i allmänmedicin, Medibas

Senast reviderad:



Fakta om axeln ur led

  • Axelleden är den led som oftast hoppar ur led. På fackspråk kallas tillståndet axelluxation.
  • Personer mellan 18–30 år samt sköra äldre drabbas oftast.
  • När axeln går ur led är det förknippad med smärta och det sker ofta i samband med en skadehändelse.
  • Instabilitet i axelleden kan uppstå efter att axeln har gått ur led en eller flera gånger.
  • Behandlingen består av att föra tillbaka ledhuvudet på rätt plats. Det kan göras med olika metoder. Vid återkommande axelluxationer eller instabilitet kan man överväga operation som behandling. 

Vad händer när axeln hoppar ur led?

Axelleden är den led som oftast hoppar ur led och tillståndet kallas på fackspråk för axelluxation. Att axelleden kan hoppa ur led beror på att leden är en så kallad kulled där endast en fjärdedel av ledhuvudet på överarmsbenet (caput humeri) har kontakt med ledpannan (cavitas glenoidalis). Denna anatomiska konstruktion medför att leden har en stor rörlighet, men samtidigt ger det en ökad risk för axelluxation.

Axelleden stabiliseras av omkringliggande strukturer som musklerna och ledband. Även ett undertryck som finns i axelleden hjälper till med stabiliseringen. I ledpannan finns en broskring (labrum glenoidale) som gör att ytan blir mer skålformad och bredare. Denna broskring skadas ofta när axeln hoppar ur led. 

Instabilitet i axelled kan uppstå efter att axeln har gått ur led en eller flera gånger. Axeln kan även vara instabil om leden är överrörlig eller om de omkringliggande musklerna inte stabiliserar leden tillräcklig bra.

Personer mellan 18–30 år samt sköra äldre personer råkar oftast ut för att axeln går ur led. 

Symtom

När axeln har hoppat ur led gör det mycket ont och att det är svårt att röra armen. Konturen på axeln kan se annorlunda ut.

Axeln kan hoppa ur led framtill (främre luxation) och då hamnar ledhuvudet framför ledrummet. Främre luxation är den vanligaste typen av ledluxation och utgör 95 procent av alla axelluxationer. Axeln kan även hoppa ur led bakåt (bakre luxation) där ledhuvudet åker bakom ledrummet, eller hoppa ur led nedåt.

Vid en instabilitet kan axelleden vara instabil framtill, baktill eller instabil i flera riktningar samtidigt. Axeln kan kännas ostadig eller som om den håller på att gå ur led. Vissa kan även uppleva smärta vid rörelse i axeln. Tillståndet medför en ökad risk för att axeln kan hoppa ur led igen. 

Orsak

Första gången axeln går ur led beror det ofta på en skadehändelse. Skademekanismen är avgörande för i vilken riktning axeln går ur led. Främre axelluxation kan exempelvis uppstå vid ett slag mot armen på en handbollsspelare som är på väg att kasta bollen. 

Bakre luxationer är ovanliga och kan uppstå i samband med epilepsianfall, elolyckor samt vid våld med mycket kraft (högenergivåld). 

Om axeln tidigare har gått ur led en eller flera gånger är det en högre risk att det händer igen. Axelinstabilitet är även en riskfaktor för att axeln kan går ur led. 

Diagnos

Läkaren ställer diagnosen på sjukhistorien och en undersökning av axeln. En röntgenundersökning bekräftar diagnosen. Ibland är omkringliggande senor och muskler skadade och då kan man komplettera undersökningen med en ultraljudsundersökning, datatomografi eller magnetröntgen. 

Andra tillstånd som kan ge liknande besvär som när axeln hoppar ur led är olika typer av frakturer på överarmen och skador på omkringliggande muskler. 

Behandling av en axel som är ur led

Om axeln har gått ur led behöver ledhuvudet föras tillbaka till den korrekta platsen, så kallad reponering. Vid reposition av axelleden kan läkaren använda sig av olika metoder för att ledhuvudet ska hoppa tillbaka på plats.

Man kan använda vikter, manipulation av leden eller att läkaren drar i armen. För att underlätta reponeringen ges smärtstillande och muskelavslappnande läkemedel innan proceduren

Efter att ledhuvudet har kommit på plats får patienten en mittela eller slynga runt armen. Slyngan har en smärtlindrande effekt. Om ledhuvudet inte går att föras tillbaka med manipulation, kan man behöva reponera under narkos

Efter reponering röntgas axeln alltid igen och läkaren gör en ny kontroll för att se om  känsel och blodförsörjningen är normal. Vid behov kan man använda smärtstillande de närmaste dygnen. Man kan försöka lindra smärtan med paracetamol (alvedon) eller ibuprofen som går att köpa receptfritt på apotek. Man bör alltid läsa bipacksedeln noggrant innan behandling med smärtstillande påbörjas.

Ibland behövs operation om man har återkommande axelluxationer eller om man har mycket besvär med instabilitet. Detta görs för att stabilisera axelleden. 

Fysioterapi är en viktig del av behandlingen. Remissen till fysioterapeuten ombesörjs av den behandlande läkaren. Det är viktigt att göra rehabilitetsövningar enligt instruktion för att axelleden ska stabiliseras. 

Prognos

Det finns olika komplikationer som kan uppstå när axeln går ur led. Frakturer på överarmen kan ibland förekomma och rotatorkuffen kan skadas. Rotatorkuffen består av fyra olika muskler som stabiliserar axelleden. I sällsynta fall kan det uppstå nerv- eller kärlskada.  

Det finns en risk att axeln kan gå ur led igen om man tidigare har haft en axelluxation. Operation ger bra resultat och kan förhindra dessa i de allra flesta av fallen. 

Sjukskrivning kan vara aktuellt efter att axeln gått ur led. Längden på sjukskrivningen beror på vilket yrke man har och hur mycket armen belastas.

Vill du veta mer?

Illustration