Hälbensfraktur

Typiska symtom vid hälbensfraktur är svullnad och smärta i foten efter fall från hög höjd där man landat på fötterna. Smärtan gör att man inte kan stödja på foten.

Faktagranskad av: Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad: 14 juni 2023

Dela patientinformationen

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/ortopedi/patientinformation/frakturer/halbensfraktur/

Fakta om hälbensfraktur

Hälbensfrakturer drabbar oftast personer i åldersgruppen 30–50 år och är vanligare bland män än kvinnor.
Typiska symtom är svullnad och smärta i foten efter fall från hög höjd där man landat på fötterna. Smärtan gör att man inte kan stödja på foten.
Frakturerna kan innefatta leder (intraartikulära) eller ligga utanför lederna (extraartikulära).
Röntgenundersökning kan påvisa frakturen. Ofta görs också datortomografiundersökning för att få en mer detaljerad bild av eventuella skador i hälbenets leder.
Vissa frakturer behandlas med gips eller ortos. Andra frakturer behöver opereras.
Prognosen beror på frakturtyp och om det finns skador på ledytorna. De allra flesta uppnår goda slutresultat.

Hälbenet

Hälbenet heter på fackspråk kalkaneus. Den bakre delen kallas hälknölen (tuber calcanei) – här fäster akillessenan. På ovansidan har hälbenet tre ledytor som passar mot de tre ledytorna på språngbenet (talus).

Hälbensfrakturer drabbar oftast personer i åldersgruppen 30–50 år och är vanligare bland män än kvinnor.

Symtom

Typiska symtom är svullnad och smärta. Smärtan gör att man inte kan stödja på foten.

Orsak

Hälfrakturer uppstår vanligen efter fall från hög höjd där man landat på fötterna, eller att man hamnat snett på foten med väldig kraft. Frakturerna kan innefatta leder (intraartikulära) eller ligga utanför lederna (extraartikulära). Intraartikulära frakturer innebär stor risk för varaktiga besvär om inte benbitarna hamnar ordentligt på plats i leden.En vanlig typ av hälbensfraktur är nedtryckning av benet i en eller flera leder.

Diagnos

Röntgenundersökning kan påvisa frakturen. Ofta görs också datortomografiundersökning för att få en mer detaljerad bild av eventuella skador i hälbenets leder.

Behandling

Första hjälpen vid en misstänkt hälfraktur är kylning med exempelvis is, att hålla foten stilla och i högläge samt smärtstillande läkemedel.

De flesta frakturer utanför leder (extraaartikulära frakturer) behandlas med gips under fyra till tio veckor.

De flesta frakturer inne i leder (intraaartikulära frakturer) opereras. Även frakturer i hälknölen och frakturer som drabbar akillessenan brukar opereras. Vid operationen sätts frakturen på plats med skruvar, stift eller plattor. Därefter avlastas foten cirka sex veckor med rörelseträning under vägledning av fysioterapeut.

Prognos

Prognosen beror på frakturtyp och om det finns skador på ledytorna. De allra flesta uppnår goda slutresultat.

Det finns risk för varaktiga smärtor i foten på grund av artros. Ibland görs då en steloperation, vilket ger sämre funktion i foten men mindre smärtor.