Gå direkt till huvudinnehållet

Fotroten ur led

Senast uppdaterad: Publicerad:
QR
Dela patientinformationen

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/ortopedi/patientinformation/frakturer/fotroten-ur-led/ 

Foten

Foten består av totalt 26 ben. I bakfoten finns hälbenet (calcaneus) och språngbenet (talus). I mellanfoten finns båtbenet (naviculare), tärningsbenet (cuboideum) och tre kilformade ben, de så kallade cuneiformebenen. Framfoten består av fem mellanfotsben (metatarsalben) och 14 tåben (falanger). Rörben som metatarsalben och falanger har en inre (proximal) och en yttre (distal) ände. Den mittersta delen är smal och lång (skaftet) och de yttre delarna är förtjockade. Den proximala änden kallas för basen och den distala kallas för caput (huvud).

Omkring 10 % av alla benbrott förekommer i foten.

Diagnos

Fotfrakturer medför smärtor, svullnad och nedsatt funktion. Vid undersökning kan man se svullnad, hudblödning, eventuellt felställning eller öppna sår. Läkaren kan påvisa ömhet, eventuellt instabilitet och "knastrande" ljud. Rörelseomfånget och ledfunktionen undersöks. Det är viktigt att läkaren också kontrollerar blodcirkulationen och nervfunktionerna i foten.

Röntgen bekräftar diagnosen. Fraktur i fotens metatarsalben och falanger kan vara svåra att påvisa hos barn på grund av de många tillväxtzonerna. I sådana fall är det nödvändigt att jämföra med bilder av den andra foten. Annan bilddiagnostik kan ibland vara nödvändig, till exempel skintigrafi, skiktröntgen, magnetkameraundersökning, ultraljud.

Behandling

Målet är att tillförsäkra en god läkning och återvinna normal funktion. Första hjälpen kan begränsa skadans omfattning: Nedkylning, immobilisering, foten i högläge och smärtstillande.

Fotroten ur led

Skadan uppstår vid fall på nedåtböjd framfot eller vid slag mot/klämning av framfoten. Vid undersökning föreligger smärtor, svullnad och felställning av foten. Det är också fara för skada på en mindre pulsåder (arteria dorsalis pedis). Frakturer i basen på det andra mellanfotsbenet (metatarsalbenet) kan leda till förskjutning av de yttre mellanfotsbenen (tredje, fjärde och femte). Diagnosen ställs med röntgen. Eftersom en skada med foten ur led ofta är kombinerad med frakturer görs som regel en skiktröntgen för att få bästa möjliga bilder.

Att få fotens ben snabbt på plats är viktigt på grund av faran för svullnad och tryckskador som kan leda till varaktiga skador på senor, muskler och hud. Det kan vara nödvändigt att göra en tryckavlastning genom att skära upp det strama bandet (fasciotomi) som håller senor och muskler på plats i foten. Senare, när svullnaden har gått ner, syr man ihop igen. Vid förskjutning av fotroten neråt eller uppåt dras fotroten ofta fint på plats genom att läkaren drar i längdriktningen och trycker över basen på mellanfotsbenen (metatarsalbenen). Därefter följer avlastning i stövelgips i åtta veckor, efterföljt av uppträning. Vid sidoförskjutning av mellanfotsbenen och fraktur i basen på det andra mellanfotsbenet (metatarsalbenet) måste man operera och fästa frakturen invändigt med skruv och/eller stift. Efter operationen immobiliseras foten med stövelgips i sex veckor.

Andra frakturer i foten

Komplikationer och prognos

Trycksyndrom (kompartmentsyndrom) som följd av kraftig svullnad i foten är den allvarligaste akuta komplikationen till frakturer i foten. Detta är vanligtvis förbundet med frakturer i mellanfoten som följd av krosskador, vilket medför kraftig svullnad (tidigt) och skador på blodkärl och nerver (sent).

Senare komplikationer är slitageförändringar, utebliven läkning (pseudartros), instabil fot och/eller gångsvårigheter.

Prognosen är god om man behandlas rätt och med tillfredsställande resultat i akutfasen.

Vill du veta mer?