Gå direkt till huvudinnehållet

Fingerfrakturer

Fingerfraktur är en vanlig skada som oftast uppstår i samband med idrottsutövande. En noggrann undersökning av hand och fingrar tillsammans med röntgenundersökning räcker oftast för att ställa diagnosen.

Faktagranskad av: Carl Mellner, Med Dr, Specialist i ortopedi, Karolinska Institutet

Senast reviderad:


Fakta om fingerfrakturer:

  • Fingerfrakturer kan vara belägna i leden (intraartikulär fraktur) och/eller utanför leden (extraartikulär).
  • I de flesta fall finns ett tydligt skadetillfälle i samband med att smärta eller felställning av fingret uppstår.
  • Fingerfraktur är en mycket vanlig diagnos och är den vanligaste typen av fraktur som uppstår i samband med idrottsutövande hos vuxna och barn mellan 13 till 18 år.
  • Diagnosen ställs efter en noggrann undersökning av handen och en röntgenundersökning.
  • Fingerfrakturer behandlas på olika sätt beroende på vilken del av fingret som är skadat, och vilken typ av fraktur som det rör sig om.
  • Prognosen är god i de flesta fall.

Vad är en fingerfraktur?

Handens funktion är viktig för att kunna utföra många vardagliga sysslor, inte minst förvärvsarbete. Anatomin i handen är komplicerad och fingrarna (förutom tummen) består av tre ben, grund-, mellan- och distalfalang som det kallas på fackspråk. Tummen har endast två ben som kallas proximal och distal falang. 

Fingerfrakturer kan vara belägna i leden (intraartikulär fraktur) och/eller utanför leden (extraartikulär). De flesta fingerfrakturerna är slutna (det vill säga att det inte finns någon större skada på huden), och skelettdelarna är endast förskjutna i liten grad. Detta gör att skelettdelarna kan manipuleras på plats utan operation.  

Droppfinger (malletfinger) är en skada på fingrets sträcksena. Senan kan slitas loss från sitt fäste från fingrets ytterled (på fackspråk kallas den DIP-leden) och ibland kan även en del av benet ryckas loss samtidigt med senfästet.

Symtom

I de flesta fall finns ett tydligt skadetillfälle i samband med att smärta eller felställning av fingret uppstår. Andra symtom på att fingret kan vara brutet kan vara skada på hud och nagel, svårigheter att röra på fingret, svullnad och blödning under huden (hematom).

Orsak

Fingerfraktur är en mycket vanlig diagnos och är den vanligaste typen av fraktur som uppstår i samband med idrottsutövande hos vuxna och barn mellan 13 till 18 år.

Kläm- eller krosskada är också en vanlig orsak till att en fingerfraktur kan uppstå. Oftast är det den yttersta delen av fingret som frakturen uppstår i.

Diagnos

Diagnosen ställs efter en noggrann undersökning av handen och en röntgenundersökning. Läkaren kontrollerar bland annat rörlighet, känsel och om senorna i handen fungerar normalt. 

Om det finns misstanke om komplicerade skelettskador kan även magnetkameraundersökning eller datortomografi behöva göras för att bättre bedöma  skadorna. 

Skelettskada på mellanhanden (metakarpalbensfrakturer) kan ibland vara svåra att särskilja från frakturer i fingrar. En röntgenundersökning bekräftar vilken del av handen som är skadad.

I handen finns även många senor som sträcker och böjer fingrarna. En böjsenskada (flexorsenskada) eller sträcksenskada (extensorsenskada) kan ge nedsatt förmåga att sträcka eller böja på fingret och kan därför se ut som en fingerfraktur. Vissa senskador kan även rycka loss en del av skelettet så att man får både en senskada och en skelettskada som till exempel vid droppfinger.  

Behandling av fingerfraktur

Målet med behandlingen är att man ska återfå god fingerfunktion och förhindra att komplikationer uppstår. Fingerfrakturer behandlas på olika sätt beroende på vilken del av fingret som är skadat, och vilken typ av fraktur som det rör sig om. Ibland kan läkaren behöva manipulera skelettdelarna på plats efter att lokalbedövning har getts.

Om frakturen är stabil, det vill säga att skelettdelarna inte kommer att flytta på sig, kan det räcka med ett tejpa ihop det skadade fingret med intilliggande finger så att benet kan läka i korrekt position. Ibland kan handen behöva gipsas beroende på var frakturen finns i fingret.

I vissa fall behövs en operation för att fixera skelettdelarna så att de kan läka i korrekt läge och inte flyttar på sig igen. Efter operationen gipsas handen under läkningstiden. 

För att minska risken för stelhet och nedsatt rörlighet i fingret efter en fraktur är det viktigt att komma igång med korrekt träning av fingret som består av olika fingerrörelser. 

Oftast får man information om de olika fingerövningarna och när det är lämpligt att man börjar med övningarna från mottagningen där man har behandlats. Man kan även remitteras till en arbetsterapeut som kan ge riktade fingerövningar beroende på vilken frakturtyp man har. 

Om man har mycket smärta kan smärtstillande medicin vara lämpligt. Paracetamol (alvedon) finns att köpa receptfritt. Om starkare smärtstillande behövs utfärdas recept på dessa.  

Prognos

Prognosen är god i de flesta fall. Hos vissa personer kan det uppstå komplikationer i form av stelhet, smärta och nedsatt rörlighet. Det är därför viktigt att följa träningsprogrammet med övningar för att förhindra att komplikationer uppstår. 

Vill du veta mer?