Armbåge ur led

Även om armbågen är en av de mest stabila lederna i kroppen är frakturer och urledvridning ganska vanliga. Armbågen är en gångjärnsled och utgörs av tre ben: överarmsbenet (humerus) och de två underarmsbenen strålbenet (radius) och armbågsbenet (ulna). Leden hålls samman av en ledkapsel som även består av ledband och muskler.

Leden kan komma ur läge genom att armbågsbenet (ulna) förskjuts bakåt, till någon av sidorna eller vid fraktur. Frakturer i armbågen kan uppstå på flera ställen. De vanligaste typerna av fraktur är:

• Fraktur i nedre delen av överarmsbenet (distal humerusfraktur) – det finns en rad olika typer.
• Fraktur i övre delen av strålbenet (proximal radiusfraktur).
• Fraktur i övre delen av armbågsbenet (proximala ulna).

Större nerver och blodkärl ligger nära intill armbågsleden. Vid fraktur kan de vassa ändarna skära in i nerver och blodkärl, vilket allvarligt kan komplicera tillståndet.

Det uppstår omedelbart smärta, svullnad och eventuellt felställning. Man kan inte röra armen i armbågen. Vid undersökning kan läkaren känna att det "knastrar" från frakturändrana som skrapar mot varandra i frakturen. Om armbågen är ur led kan läkaren känna ett fjädrande motstånd vid rörelser i armbågen.

Läkaren måste bedöma om det finns tecken på nervskador (medianusnerven eller ulnarisnerven) eller kärlskada (arteria brachialis). Skada på ulnarisnerven ger nedsatt känsel på yttersidan av ringfingret och hela lillfingret, och förmågan att sprida ut och dra ihop fingrarna är hämmad. Skada på medianusnerven ger nedsatt känsel i tummen, pekfingret, långfingret och insidan av ringfingret. Tummens förmåga att trycka emot de andra fingrarna är starkt försämrad. Läkaren måste också försäkra sig om att det inte föreligger skador i handleden eller axelleden.

Röntgenundersökning fastslår diagnosen. Läkaren granskar bilderna noga för att avgöra vilken typ av fraktur som föreligger. Typen av fraktur är det som avgör vilken behandling som ska ges.

I de allra flesta fall innebär det att armbågsbenet är förskjutet bakåt och "sticker ut" på baksidan. Ofta föreligger det en samtidig fraktur.

Om det inte finns någon fraktur när armbågen är ur led består behandlingen av att få leden på plats och immobilisera (hålla leden stilla) under en period (icke kirurgisk behandling). Om det förutom urledvridningen av armbågen även föreligger en fraktur kan det bli tal om operation.

Det är viktigt att snabbt få leden på plats för att undvika skador på annan vävnad i armbågen och underarmen. Du får antingen lokalbedövning eller en kortvarig narkos för att slippa smärtor när läkaren sätter leden på plats. Läkaren kontrollerar att leden är stabil i alla riktningar när leden är tillbaka i normalt läge.

Det läggs på en gipsskena på utsidan av armen, från längst upp på överarmen till handleden. Den får du vanligen gå med i en till två veckor. Efter borttagning av gipset ska du börja röra i armbågen och gradvis öka rörelseomfånget, men inte böja eller tänja förbi smärtgränsen. Du får besked om när du ska komma på kontroll.

Vid fraktur kan det bli nödvändigt att operera för att fixera frakturen, den kan fixeras med exempelvis stift eller skruvar.