Gå direkt till huvudinnehållet

Plattfot

Plattfothet är ett vanligt tillstånd hos båda barn och vuxna och uppstår när man har lågt fotvalv.  Om man inte upplever besvär behöver man inte någon behandling.

Faktagranskad av: Gita Singh, specialist i allmänmedicin, Medibas

Senast reviderad:



Fakta om plattfothet

  • Plattfothet är ett tillstånd när man har lågt fotvalv. Det är mycket vanligt hos barn och vuxna.
  • Hos vissa kan tillståndet utlösa smärta och svullnad runt hälsenan och på insidan av ankeln.
  • Tillståndet kan vara medfödd eller förvärvad.  
  • Plattfothet påvisas vid en undersökning av fot och fotled.
  • Oftast behövs det ingen behandling om man inte har besvär. 
  • Behandlingen består i de flesta fall av riktad träning av foten och skoinlägg. Prognosen är bra. 

Vad är plattfothet?

Plattfothet, eller pes planus som det också kallas, är ett tillstånd som uppstår när man har lågt fotvalv på fotens insida. Det är ett mycket vanligt tillstånd främst hos barn, men även vuxna kan utveckla plattfot. 

Plattfothet kan vara mjuk eller styv (rigid), medfödd eller förvärvad. Man kallar det en mjuk plattfothet när man kan se en plattfot vid belastning och den försvinner vid avlastning. En styv (rigid) plattfot saknar fotvalv även när foten avlastas. 

Symtom

Oftast ger plattfothet inga besvär, men hos vissa kan tillståndet utlösa smärta och svullnad runt hälsenan och på insidan av fotleden. Fotvalvet blir utplanad när den belastas, och man kan ha svårigheter att gå längre sträckor. Man kan även uppleva en känsla av ostadighet, svaghet och försämrad gång. 

Orsak

Hos barn är den vanligaste orsaken till plattfothet mjuk bindväv. Detta innebär att bindvävshinnan som håller upp fotvalvet blir längre när foten belastas, och fotvalvet då blir platt. Detta är att betrakta som ett normaltillstånd. Tillståndet kallas mjuk plattfot och kräver ingen behandling.

Hos vuxna är den vanligaste orsaken till förvärvad plattfothet en dysfunktion i den sena som löper bakom fotknölen på insidan av foten och en bit framåt över insidan av foten. Detta kallas på fackspråk en dysfunktion i tibialis posteriorsenan, vilket är en form av kronisk seninflammation som kan leda till plattfothet. 

Andra orsaker till plattfothet är bland annat en stram eller kort akillessena, reumatiska sjukdomar och neurologiska sjukdomar. I sällsynta fall kan sjukdomar i bindväven och fel i skelettet leda till plattfothet.  

Styv (rigid) plattfot kan föreligga om det finns missbildningar eller medfödda felställningar av ben i foten. Rigid plattfot kräver oftast bedömning hos specialistläkare, till exempel en specialist i sjukdomar i ben och muskler. 

Diagnos

Plattfothet påvisas vid en undersökning av fot och fotled. Det inre fotvalvet sjunker ner mot underlaget när foten belastas. Vid den vanliga mjuka plattfoten får foten en normal form när trycket avlastas, som till exempel när man står eller går på tå.

Hos personer med plattfot blir skorna oftast snedslitna. Röntgenundersökning är inte nödvändigt vid detta tillstånd annat än i de fall där det föreligger styv plattfot och smärtbesvär.

Vissa tillstånd kan likna plattfothet men är i själva verket inte det. Små barn har ofta en fettkudde under fotvalvet vilket gör att det kan uppfattas som lågt. Kobenthet är vanligt mellan tre och sju års ålder och kan leda till att insidan av foten belastas mer än utsidan och man kan därför uppfatta fotvalvet som lågt.

Behandling av plattfothet

Hos små barn med mjuk plattfothet behöver man inte behandla med inlägg eller specialanpassade skor. 

Plattfothet behöver endast behandlas när det ger symtom. Oftast räcker det med riktad träning av foten och skoinlägg. Om det behövs kan läkaren välja att behandla med läkemedel för att minska smärta och svullnad, men dessa har inte någon inverkan på själva plattfoten. 

Ibland kan en operation vara nödvändig, till exempel om det föreligger styv plattfot eller om benen i foten är ihopväxta. 

Prognos

Prognosen vid plattfot är bra. De flesta har inga eller få besvär och behöver då ingen behandling. Komplikationer uppträder sällan, men vissa kan få tecken på överbelastningstillstånd såsom ryggsmärtor, seninflammation i underbenet, felställning av tårna och smärtor i knäna.

Vill du veta mer?