Nästäppa, symtomguide
En vanlig orsak till kronisk nästäppa är överkänslig nässlemhinna (vasomotorisk rinit) Nässlemhinnan kan vara överkänslig mot exempelvis damm, tobaksrök, alkohol, stress, dofter och temperaturvariationer.
Faktagranskad av: Anna Nager, medicine doktor och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet
Senast reviderad:
Vad är nästäppa?
- Nästäppa innebär att passagen i näsan blir så trång att det är svårt att andas in och ut.
Förekomst
- Tillfällig nästäppa i samband med övre luftvägsinfektion (förkylning) upplever de allra flesta flera gånger om året.
- Varaktig nästäppa hos barn med förstorad körtel bakom näsan (barnpolyp/adenoid) är inte ovanligt.
- Näspolyper hos unga och vuxna är inte heller ovanligt.
Bedömning av nästäppa
- Nästäppa förekommer ofta övergående i samband med virusinfektioner i luftvägarna.
- Näshålrummen blir trängre i liggande ställning och nästäppan blir då värre.
- Nästäppan kan leda till att man måste andas med munnen, vilket torkar ut slemhinnorna i munnen och svalget.
Vad kan vara orsaken?
Vanliga orsaker som kan kräva behandling
- Allergi:
- Förekommer hos över 10–20 % av befolkningen. Tillståndet är vanligast under skolåldern. Ofta föreligger dessutom allergiska ögonbesvär, eksem och astma. Kända allergener är pollen från träd, gräs och gråbo, djurhår och husdammskvalster
- Tillståndet ger periodvisa besvär med nysning, vattenklart tunt slem, klåda och inte minst nästäppa – ofta samtidigt som ögonbesvär med klåda, rinnande och röda ögon
- Näspolyper:
- Förknippas ofta med allergi, men är sannolikt inte vanligare hos allergiker. Däremot är det extra besvärligt med både polyper och allergisk svullnad
- Ger ihållande nästäppa, ofta dubbelsidig, nasal röst, snarkning, kan ge kronisk bihåleinflammation
- Körtel bakom näsan eller så kallad barnpolyp (adenoider):
- Förekommer hos små barn
- Adenoiderna är relativt störst i 2–5 års ålder och tillbakabildas och förvinner nästan alltid i puberteten. Ger nästäppa, snarkning och nasal röst. Barnet andas till största delen med munnen. Det diskuteras om tillståndet kan predisponera för vätska i mellanörat (otosalpingit)
- Sned nässkiljevägg:
- Kan vara medfött eller bero på en skada
- Uttalade besvär av sned nässkiljevägg kan korrigeras genom operation
- Kronisk bihåleinflammation (kronisk sinuit):
- Bihålebesvär som varar i mer än tre månader
- Ger grönt, segt snor, tryck och ömhet över bihålorna, ofta nästäppa, nervsmärtor (tandvärk)
- Främmande föremål i näsan:
- OBS! I synnerhet hos små barn
- Ger ofta akuta smärtor utan feber. Typiskt är ensidigt illaluktande snor från ena näshålan
- Överkänslig nässlemhinna (vasomotorisk rinit):
- Beror på en ospecifik överkänslighet i nässlemhinnan, en icke-allergisk inflammationsreaktion i slemhinnan. Typiska reaktioner på damm, tobaksrök, alkohol, stress, dofter och temperaturvariationer. Kemiska ämnen i bostads- och arbetsmiljön kan verka irriterande
- Under anfall nysningar, rinnsnuva och nästäppa
Vanliga orsaker som oftast inte kräver behandling
- Övre luftvägsinfektion (förkylning):
- Virusbetingad infektion
- Obehag både från näsa och svalg, kan ha lite svårt att svälja. Allmäntillståndet är bara lätt nedsatt, och det förekommer sällan feber
Andra orsaker
- Biverkningar av läkemedel:
- Antidepressiva, betablockerare och långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar kan ge nästäppa
- Graviditet:
- Graviditet kan göra kvinnan extra mottaglig för nästäppa och medverka till bihåleinflammation under senare delen av graviditeten
- P-piller kan av samma skäl ge nästäppa hos vissa kvinnor
- Tumörer i näsan:
- Tumörer i näsan är sällsynt, förekomsten ökar med stigande ålder
- Det ger ofta en ensidig nästäppa utan några andra tydliga symtom
Vad kan man göra själv?
- Undvik rök och rökning.
- Undvik långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar – de bör inte användas mer än tio dagar i sträck.
- Om ett barn har stoppat in främmande föremål i näsan kan man göra följande:
- Håll för den öppna näsborren, blås in genom barnets öppna mun, och det främmande föremålet kan eventuellt komma ut genom näsan
När ska man söka vård?
- Ihållande eller återkommande nästäppa bör undersökas av läkare.
- Ensidig nästäppa bör utredas skyndsamt.
Utredning
Sjukdomshistorien
Vanliga frågor
- Hur länge har besvären varat?
- Har du någon aning om varför?
- Finns det tecken på luftvägsinfektion?
- Har du besvär på natten?
- Snarkning, andning genom munnen, nasal röst, öronbesvär hos barn?
- Är nässlemmet varigt (grönt, gult) eller blodigt?
- Föreligger ensidig nästäppa hos barn eller vuxen person?
- Har du skadat näsan?
- Använder du läkemedel regelbundet? Vilka?
Undersökningar
- Man undersöker om man andas genom näsan, studerar näsan utifrån och tittar in i näsan. Ibland används en avsvällande nässprej innan undersökningen för att göra det lättare att se strukturerna i näsan.
- Blodprover kan vara aktuella.
- Vid misstanke om underliggande sjukdom kan röntgen eller annan bildundersökning vara aktuell.
Remiss
- De allra flesta kommer att kunna hanteras av allmänläkaren, men vid behov av grundligare utredning blir man remitterad till öron-näsa-halsspecialist.