Vestibularisschwannom
Vestibularisschwannom är en godartad tumör mellan innerörat och hjärnstammen som oftast påverkar hörseln och kan ge tinnitus och ostadighet. Tumören växer i regel långsamt och ofta väljer man att kontrollera tumören regelbundet. Ibland behövs operation eller strålbehandling.
Faktagranskad av Veronica Pahlberg, specialist i allmänmedicin, medicinsk redaktör Medibas
Fakta om vestibularisschwannom
- Godartad tumör som påverkar hörsel- och balansnerv.
- Vestibularisschwannom ger oftast ensidig hörselnedsättning och kan orsaka tinnitus och yrsel.
- Tumören växer i regel långsamt.
- Behandling med kirurgi och/eller strålkniv medför risker, främst för påverkan på hörsel och ansiktsnerven.
- Ofta väljer man att observera tumören om den är mindre och inte ger så mycket symtom.
Vad är vestibularisschwannom?
Vestibularisschwannom är en sällsynt typ av godartad tumör med cirka 100 nya fall per år i Sverige. Tumören växer kring balans- och hörselnerven, kallad nervus vestibulocochlearis på latin. Tumören i sig är godartad men lokalisationen gör att den kan skada hörselnerven och strukturer i hjärnstammen eller lillhjärnan om den växer sig stor.
Symtom
Det vanligaste första tecknet på sjukdomen är tilltagande hörselnedsättning på det ena örat. Man kan också få tinnitus (öronsus), yrsel och balansproblem. I mer ovanliga fall förekommer andra symtom från nervsystemet som följd av tryck på andra strukturer, till exempel påverkan på ansiktsnerven med svaghet, smärta eller känselnedsättning i ansiktet.
Orsak
Man vet inte i regel inte varför vestibularischwannom uppkommer. De flesta som får sjukdomen är 40 år eller äldre. I sällsynta fall är det kopplat till den ovanliga sjukdomen neurofibromatos typ 2 och brukar då uppkomma hos yngre individer och dubbelsidigt.
Diagnos
Vid misstänkta symtom såsom ensidig hörselnedsättning görs magnetkameraundersökning av skallen för att fastställa diagnosen.
Behandling av vestibularisschwannom
Behandlingen består antingen av observation eller operation och/eller strålkniv.
Små tumörer följs ofta med regelbundna kontroller då de flesta växer långsamt eller inte alls. Kirurgiska ingrepp riskerar ibland att göra mer skada än nytta.
Med operation kan man oftast ta bort tumören helt men risken finns att ansikts- eller hörselnerven påverkas.
Strålkniv är en metod för strålning. Strålkanonen kan ställas in så att stråldoserna träffar tumören och minsta möjliga mängd omgivande vävnad. Strålkniv kan användas vid mindre tumörer eller som komplement till kirurgi.
Prognos
Sjukdomens prognos beror på tumörens storlek, men är generellt god.
Större tumörer kan orsaka tryck inne i kraniet, och trycka på andra viktiga strukturer i centrala nervsystemet.
Operation kan leda till skador på ansiktsnerven, facialisnerven, eftersom den ligger tätt intill hörselnerven. Det gör att vissa blir förlamade i ansiktsmusklerna. Många får också påverkan på hörseln.
Ofta lyckas man genom kirurgi ta bort hela tumören och det finns då nästan ingen risk för återfall. Om inte hela tumören kan avlägsnas, eller om man undviker att ta bort hela för att undvika skada på ansiktsnerven, får en mindre andel tillbaka tumören längre fram.
Livskvaliteten är för de flesta god efter behandling, men kvarstående symtom och komplikationer i form av hörselnedsättning, ansiktsförlamning och ostadighet förekommer.
Animation av strålkniv
Vill du veta mer?
- Förlamning av ansiktsnerven
- Tinnitus, öronsus
- Animation av intensitetsreglerad strålbehandling
- Vestibularisschwannom – för vårdpersonal