Hörselnedsättning hos äldre
Den gradvisa hörselnedsättning som kommer med åren (presbyacusis) är ett vanligt tillstånd. Man räknar med att cirka 65 % av alla över 65 år har någon slags hörselnedsättning.
Den gradvisa hörselnedsättning som kommer med åren (presbyacusis) är ett vanligt tillstånd. Man räknar med att cirka 65 % av alla över 65 år har någon slags hörselnedsättning. Över tid kommer "slitage" på hörseln från buller att leda till skador på innerörat (snäckan, koklea).
Läkarna tror att arv och långvarig bullerbelastning är huvudorsakerna till hörselnedsättningen. Andra faktorer, till exempel öronvax, kan också hindra öronen från att fånga upp ljud.
En hörselnedsättning som beror på skador på innerörat blir aldrig bättre. Men man behöver inte leva i en värld utan ljud. Det finns en lång rad åtgärder som kan förbättra hörseln.
Hur yttrar sig tillståndet?
Symtom och tecken på hörselnedsättning består vanligtvis av dämpat ljud och nedsatt kvalitet på tal och andra ljud. Man får ökande problem med att höra och förstå vad som sägs, i synnerhet om det är mycket bakgrundsljud från andra människor. Allt oftare måste man be människor tala långsammare, tydligare och högre. Man måste skruva upp volymen på tv och radio. Man kan börja dra sig undan samtal med andra, och tappar kanske lusten att vara tillsammans med andra.
Orsak
Ljud uppstår när ljudvågor träffar strukturerna i innerörat. Örat omvandlar ljudvågorna till vibrationer som i sin tur omvandlas till nervsignaler som hjärnan uppfattar som ljud. Örat består av tre huvuddelar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Ljudvågorna passerar genom ytterörat och orsakar vibrationer i trumhinnan. Trumhinnan och tre små ben i mellanörat – hammaren, städet och stigbygeln – förstärker vibrationerna när de förflyttar sig till innerörat. Vibrationerna överförs till vätskan i koklea, en snäckformad struktur i innerörat. Tusentals minimala hår är fästa vid nervcellerna i koklea, vilka hjälper till att omsätta ljudvibrationerna till elektriska signaler som överförs till hjärnan. Vibrationerna för olika ljud påverkar håren på olika sätt, så att nervcellerna skickar olika signaler till hjärnan. Det gör att det går att skilja ett ljud från ett annat.
Den vanligaste orsaken till hörselnedsättning bland äldre är en skada på koklea. De små håren i koklea går av eller blir böjda, och nervcellerna dör. Är nervcellerna eller håren skadade eller saknas överförs inte de elektriska signalerna lika effektivt till hörcentrum i hjärnan som förut, och det resulterar i hörselnedsättning. Höga toner blir svårare att uppfatta. Det blir svårare att uppfatta ord mot en bullrig bakgrund. Denna hörselnedsättning kallas presbyacusis.
Hos vissa beror hörselnedsättningen på en gradvis ansamling av öronvax i hörselgången, så att hörselgången blockeras och förhindrar ledningen av ljud. Öronvax är en av de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning hos personer i alla åldrar.
Öroninflammation, förändringar i örats benvävnad och tumörer i ytter- eller mellanörat kan också ge hörselnedsättning, men är mycket mer sällsynta orsaker. En sprucken trumhinna kan också leda till nedsatt hörsel.
Riskfaktorer för hörselnedsättning
Faktorer som kan skada eller leda till förlust av hår- och nervcellerna i innerörat är:
- Ålder. Det normala slitaget från ljud kan med åren skada cellerna i innerörat.
- Höga ljud. Bullerbelastning i yrket, till exempel i byggbranschen eller vid fabriksarbete. Eller fritidssysslor som leder till mycket buller, till exempel från hög musik, en motorcykel, skjutvapen. Alla dessa ljud kan bidra till skador i innerörat.
- Arv. Man kan ha en ärftlig predisposition för att få nedsatt hörsel med åren.
- Vissa läkemedel. En del läkemedel, till exempel gentamicin (antibiotika) och vissa cytostatika (cellgifter) kan försämra hörseln. Mycket stora doser acetylsalicylsyra kan ge övergående hörselförändringar med öronsus och hörselnedsättning.
- Vissa sjukdomar. Tillstånd med hög feber, till exempel hjärnhinneinflammation, kan skada innerörat.
När ska man söka läkarhjälp?
Om man har nedsatt hörsel kan man kontakta en vårdcentral och en audionommottagning. Hörseln kan vara nedsatt om det är svårare att höra det som sägs under ett samtal, i synnerhet om det är mycket bakgrundsljud, om ljudet är dämpat eller om man måste höja ljudet för att höra musik, radio eller tv.
På en audionommottagning kan man få hjälp med utprovning av hörhjälpmedel. Det är bra att först ha fått öronen undersökta av en läkare innan man kontaktar en audionommottagning. Då går det att utesluta vaxproppar eller behandlingskrävande sjukdomar i örat.
Symtom som man ska vara särskilt uppmärksam på och söka vård för direkt är:
- Plötslig hörselnedsättning på ena örat
- Hörselnedsättning efter dykning eller efter ett slag mot örat eller huvudet
- Hörselnedsättning och samtidigt ont i örat eller huvudet
- Plötslig hörselnedsättning och samtidigt yrsel
Diagnos
För att bedöma presbyacusis görs audiometri. Man får då på sig hörlurar och hör ljud direkt i ett öra åt gången. Under audiometrin testas hörseln på olika frekvenser (från högt till lågt) och man får ange när man hör ljudet. Alla toner upprepas med lägre volym tills den nivå när man inte hör ljudet längre hittas.
Hur behandlas tillståndet?
Om hörselnedsättningen beror på en skada i innerörat kan en hörapparat hjälpa till att förstärka ljuden. Om hörselnedsättningen beror på öronvax tar läkaren eller sjuksköterskan bort vaxet. Vid allvarliga hörselnedsättningar är det möjligt att operera in ett så kallat kokleaimplantat, men det är främst avsett för gravt hörselskadade barn.
- Borttagning av öronvax. Vax är en vanlig orsak till nedsatt hörsel. Läkaren tar bort öronvaxet genom att lösa upp det, eventuellt skölja ut det eller suga ut det.
- Hörapparat. En audionom diskuterar för- och nackdelar med olika typer av hörhjälpmedel, rekommenderar och anpassar utrustningen. En hörapparat kan inte hjälpa alla med hörselnedsättning, men den kan förbättra hörseln för många.
Hörapparaten har olika komponenter. En mikrofon fångar upp ljudet runt omkring. En förstärkare gör att ljudet som förflyttar sig in i örat blir starkare. Ett batteri förser apparaten med ström. Det starkare ljudet hjälper till att stimulera nervcellerna i koklea så att man kan höra bättre. Det tar tid att vänja sig vid en hörapparat. Ljudet man hör skiljer sig från det man är van vid, eftersom det är förstärkt. Man kan behöva pröva flera apparater innan man hittar den som passar en bäst. Hörapparater levereras i olika storlekar, former och utseenden. Vissa fästs bakom örat med ett litet rör som förstärker ljudet i hörselgången. Andra sitter i ytterörat och täpper igen hörselgången.
Hur kan hörselnedsättning förebyggas?
De här åtgärderna kan begränsa bullerskador:
- Skydda öronen på arbetsplatsen. Specialbyggda hörselskydd som liknar hörlurar kan skydda öronen genom att dämpa ljudet ned till acceptabel nivå. Öronproppar av plast eller gummi kan också skydda öronen effektivt mot skadligt buller.
- Testa hörseln. Om man arbetar i bullriga miljöer kan man överväga att testa hörseln regelbundet. Regelbunden testning kan upptäcka en hörselnedsättning tidigt. Om man vet att man har förlorat viss hörsel kan det vara lättare att motivera sig till att vidta bullerskyddande åtgärder.
- Undvik fritidsaktiviteter som förstör hörseln. Undvik alltför hög musik och använd hörselskydd vid skötsel av bullriga maskiner eller vid skytte.
Animation om hörselnedsättning
Vill du veta mer?
- Hörselnedsättning hos äldre – för vårdpersonal