Gå direkt till huvudinnehållet

Akut näs- och bihåleinflammation

Förkylningsvirus ger ofta en inflammation av slemhinnan som finns i näsa och bihålor. Inflammationen kan, förutom snuva och nästäppa, leda till besvär i form av smärta över bihålorna och huvudvärk. Symtomatisk behandling brukar räcka som behandling.

Faktagranskad av: Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin, medicinsk redaktör Medibas

Senast reviderad:


Fakta

Fakta om akut näs- och bihåleinflammation

  • Vid näs- och bihåleinflammation svullnar slemhinnan i näsa och bihålor, det normala slemmet blir tjockare och öppningen till bihålan kan blockeras. Detta kan leda till att snor, virus och bakterier stängs in i bihålorna och att trycket ökar.
  • Typiska symtom är nästäppa, smärtor/tryck över ögonen eller kinden vid näsan samt värk i överkäken. Feber och påverkat allmäntillstånd är vanligt. 
  • Ibland uppstår en bakteriell infektion i bihålor efter en förkylning. Ofta får man då ensidiga smärtor med varig snuva.
  • Diagnosen baseras vanligen på typiska symtom och fynd som görs vid undersökningen. Läkaren kan eventuellt också titta in i näsan för att se om det kommer var från bihålornas utförsgångar.
  • Man har inte kunnat visa att antibiotika har stor effekt vid akut näs- och bihåleinflammation. Behandling med smärtstillande (paracetamol eller ibuprofen), nässköljning med koksaltlösning och nässprej med eller utan kortison kan lindra besvären.
  • Ungefär hälften av alla näs- och bihåleinflammationer går över utan särskild behandling inom loppet av tio dagar.

Vad är akut näs- och bihåleinflammation?

Bihålorna är ihåliga luftfickor i ansiktsbenen och i skallen. De är täckta med ett tunt slemhinnelager som normalt producerar en liten mängd slem, vilket håller bihålorna friska och fuktiga. Man skiljer mellan käkhålor (sinus maxillaris), pannhålor (sinus frontalis) och ett par mindre bihålor som finns vid näsroten (sinus ethmoidalis och sinus sphenoidalis). Samtliga bihålor har en liten öppning ut till näshålan.

Tidigare talade man om bihåleinflammation, men på senare år har man insett att tillståndet alltid är förknippat med en inflammation också i nässlemhinnan. Näs- och bihåleinflammation kallas därför rinosinuit på fackspråk, där "rino" betyder näsa, "sinus" bihålor och "it" att det handlar om en inflammation. 

Vid en akut infektion i näsan och bihålorna, en förkylning eller på fackspråk akut viral rinosinuit, svullnar slemhinnan på grund av inflammation. Det ger symtom i form av snuva, nästäppa och/eller tryck i huvudet. Ofta finns andra symtom såsom halsont, trötthet och sjukdomskänsla.

Om besvären blir sämre efter fem dagar eller om besvären varar i över 10 dagar talar man på fackspråk om en akut postviral rinosinuit, en inflammation i näsa och bihålor efter den akuta virusinfektionen. 

Hos en del patienter kan det utvecklas en bakteriell infektion i bihålorna. Det kallas då för en akut bakteriell rinosinuit

Näs- och bihåleinflammation kan vara akut eller kronisk. Inflammationen kallas kronisk om den har pågått i över tolv veckor.

Symtom

Ibland kan näs- och bihåleinflammationen bero på komplikationer till tandbehandling eller som följd av tandinfektioner i överkäken. Denna form av näs- och bihåleinflammation präglas av starka smärtor och illaluktande doft från näsan, medan nedsatt luktsinne och nästäppa inte brukar föreligga.

Orsak

Bihålorna är luftfyllda hålrum i ansiktsbenet med en trång öppning till näshålan. Vid förkylning svullnar slemhinnan i näsan och bihålorna vilket kan leda till att man känner ett tryck och/eller smärta i ansiktet. Snor, virus och bakterier kan stängas in i bihålorna och bidrar till att trycket ökar. 

Man har sett att föroreningar i luften, trånga förhållanden i näsa-bihåleområdet, tandinfektioner och en del kroniska sjukdomar såsom astma och KOL kan öka risken för att insjukna i akut näs- och bihåleinflammation.

Diagnos

Diagnosen baseras främst på uppgifter som framkommer under läkarsamtalet men en bedömning av näsan rekommenderas för att se om det kommer var från bihålornas utförsgångar eller om det rinner ner från näsan över svalgets bakre vägg (den delen man ser om man gapar).

En bakteriell näs- och bihåleinflammation ska misstänkas om det förekommer en del olika symtom och fynd i kombination. Det kan till exempel vara att man efter tio dagar har ensidig och uttalad smärta med snuva som liknar var. Det kan också presentera sig som symtom som plötsligt blir sämre efter fem dagar. Feber med temperatur över 38 grader kan vara ett tecken på att handlar om bakterier men kan också förekomma utan att det är en bakteriell infektion. Diagnosen akut bakteriell rinosinuit ska endast ställas om det finns ett flertal tecken som talar för att det är bakterier som utlöser infektionen.

En odling från näsan har ingen betydelse vid en akut näs- och bihåleinflammation men kan vara av värde om man har behandlats med antibiotika och inte blir frisk efter som tidigast fem dagar efter insatt antibiotikabehandling. 

Röntgen, ultraljud eller datortomografi behöver endast utföras vid långvariga eller allvarliga sjukdomsförlopp eller vid osäkerhet om diagnosen. Datortomografi är undersökningen som har bäst förmåga att avbilda näsa och bihålor och väljs i första hand. Undersökningen använder röntgenstrålning för att skapa en bild och bör därför endast användas om det är nödvändigt.

Behandling

Behandlingens omfattning beror helt på graden av besvär och hur mycket man själv önskar att behandlingen ser ut.

  • Vid en näs- och bihåleinflammation kan man ha lindriga till svåra smärtor i ansiktet. Paracetamol och ibuprofen kan tas som vanligt vid feber och smärta.  
  • Vid lätta näs- och bihåleinflammationer kan det räcka att ligga med huvudet högt när man ska sova, som enda behandling. Sköljning av näsan med koksaltlösning en till två gånger dagligen kan också ha effekt. På apoteket kan man köpa en nässköljare att använda till detta.
  • Slemhinneavsvällande nässprej eller droppar, som man köper receptfritt på apoteket, leder till att svullnaden i slemhinnan avtar så att nästäppan minskar. Det minskar symtomen men påverkar inte utläkningen. Man ska aldrig använda dessa läkemedel längre än tio dagar i rad, eftersom man kan utveckla en typ av beroende för dessa läkemedel. 
  • Europeiska rekommendationer anger att nässprej som innehåller kortison kan ha effekt, främst vid akut postviral rinosinuit (försämring efter fem dagar eller besvär längre än tio dagar), men effekten är liten. Effekten vid en bakteriell infektion är inte påvisad. Svenska riktlinjer rekommenderar nässprej med kortison som symtomlindring vid allergiska besvär från näsan. Kortisonet dämpar inflammationen och läkemedlen kan användas under cirka två veckor utan påtaglig risk för biverkningar.
  • Det har i studier inte kunnat visats att behandling med antibiotika mot bakteriella näs- och slemhinneinflammationer förkortar sjukdomsförloppet särskilt mycket. Antibiotika används ofta i onödan, och de allra flesta blir friska på 1–2 veckor oavsett om de tagit antibiotika eller ej. Antibiotika, ofta penicillin, kan dock övervägas vid kraftiga symtom som uppfyller särskilda kriterier. Antibiotika kan övervägas:
    • Om symtomen varar i över 10 dagar eller försämrar efter 5 dagar och
    • Om man har typiska symtom såsom ensidig smärta i ansiktet, smärta i tänder, dålig lukt i näsan, vartillblandat snor och/eller temperatur >38 grader eller om man har missfärgat snor som man kan se direkt i näsan eller i svalget och
    • Om man har svåra symtom såsom hög feber/svår smärta eller en försämring efter 10 dagar
  • Vid svåra besvär som inte blir bättre på vanlig behandling kan det ibland bli nödvändigt att punktera bihålorna och skölja dem. Sådan behandling utförs av öron-, näs- och halsspecialister.
  • Vid kroniska och konstant återkommande besvär kan det vara nödvändigt med en operation för att säkerställa att bihålorna töms bättre i framtiden. Hos några är det också aktuellt att rätta upp en skev nässkiljevägg eller avlägsna näspolyper och liknande med hjälp av kirurgi.

Prognos

De flesta klarar sig utan någon särskild behandling och inflammationen brukar försvinna hos de flesta inom två veckor. Näsdroppar med kortison, nässköljning och/eller smärtstillande läkemedel kan minska symtomen tills inflammationen går över.

Komplikationer förekommer, men de är ovanliga. Exempel på symtom som kan tala för en komplikation som behöver akut vård är svullnad av ögonlocket, förändrad position av ögat, synstörningar, smärtor i ett eller båda ögon, kräkningar, svår huvudvär och ljusöverkänslighet.

Många har en tendens att få återfall vid senare förkylningar. Om man ofta får näs- och bihåleinflammation kan man använda nässprej eller näsdroppar med kortison i förebyggande syfte när man blir förkyld. 

Vill du veta mer?