Gå direkt till huvudinnehållet

Synnervsinflammation (optikusneurit)

Optikusneurit är en autoimmun inflammation av synnerven. Symtom är plötslig synnedsättning, vanligtvis på ena ögat. Ofta finns även smärta och ömhet bakom eller i ögat.

Faktagranskad av: Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta om optikusneurit

  • Optikusneurit är ett sällsynt inflammationstillstånd i synnerven, nervus opticus.
  • Typiska symtom är plötslig synnedsättning, vanligtvis bara på ena ögat, som inträder under loppet av timmar till några få dagar. Ögat smärtar och ömmar när man tar eller rör på det.
  • Vid optikusneurit angriper kroppens eget immunförsvar synnerven i en så kallad autoimmun reaktion. Nerven blir irriterad och svullen och kan inte fungera som den ska.
  • Diagnosen fastställs hos ögonläkare efter undersökning av ögat. Ofta MR (magnetröntgen) av huvudet, undersökning av ryggmärgsvätskan och olika blodprover.
  • Behandling med höga doser kortikosteroider i tablettform eller direkt i blodet (intravenöst) eller andra immunreglerande behandlingar övervägs från person till person.
  • Synen kommer nästan alltid tillbaka efter några dagar eller veckor. Ungefär hälften utvecklar någon gång senare i livet MS. Det kan gå många år mellan synnervsinflammationen och den senare MS-utvecklingen.

Vad är optikusneurit?

Optikusneurit är ett inflammationstillstånd i synnerven, nervus opticus. Synnerven går från ögats näthinna till hjärnan och ger information till hjärnan om vad ögat ser. Optikusneurit är en så kallad demyeliniserande inflammation – det vill säga att höljet (myelinet) som omger nervtrådarna förstörs. Inflammationen kan uppträda som en isolerad episod eller vara en del av multipel skleros, MS. 

Tillståndet är sällsynt, man räknar med 1–3 fall per 100 000 per år. Tre av fyra som drabbas är kvinnor, oftast i åldern 20–49 år. Även barn kan drabbas av optikusneurit. 

Symtom

Typiska symtom är plötslig synnedsättning, vanligtvis bara på ena ögat. Synnedsättningen kan vara av varierande grad, ända ned till att man bara har kvar förmågan att urskilja ljus med det angripna ögat. Synnedsättningen inträder under loppet av timmar till några få dagar. Ögat smärtar och ömmar när man tar eller rör på det.

Orsak

Vid optikusneurit är det inte bakterier eller virus som är orsaken till inflammationen, utan ett angrepp från kroppens egna immunförsvar i en så kallad autoimmun reaktion. Det uppstår en inflammation i synnerven. Nerven blir irriterad och svullen och kan inte fungera som den ska, vilket leder till synnedsättning. 

Tillståndet kan förekomma vid sjukdomen multipel skleros (MS). I vissa fall tycks optikusneurit vara förknippad med nyligen genomgången virusinfektion. 

Diagnos

Plötslig förlust av synen på ena ögat ger misstanke om diagnosen. Många patienter rapporterar också om smärtor när man rör på ögat. Det krävs undersökning hos ögonläkare eller på ögonklinik för att ställa säker diagnos och för att utesluta andra sjukdomar. Ofta görs MR (magnetröntgen) av huvudet, undersökning av ryggmärgsvätskan och olika blodprover.

Behandling

Behandling med höga doser kortikosteroider i tablettform eller direkt i blodet (intravenöst) eller andra immunreglerande behandlingar övervägs från person till person, beroende på symtom och hur man bedömer risken för återfall och biverkningar av behandlingen.

Prognos

Prognosen är god. Synen kommer nästan alltid tillbaka efter några dagar eller veckor, ibland går det månader innan alla symtom är borta. I sällsynta fall leder tillståndet till varaktigt nedsatt syn. Efter ett förstagångsfall av optikusneurit utvecklar ungefär hälften någon gång senare i livet MS. Det kan gå många år mellan synnervsinflammationen och den senare MS-utvecklingen.

Hos barn är prognosen bättre än hos vuxna. Risken för att senare utveckla MS är klart mindre hos barn, detsamma gäller återfall i sjukdomen.

Vill du veta mer?