Havandeskapsförgiftning (preeklampsi)

Havandeskapsförgiftning eller preeklampsi är ett tillstånd där den gravida, på grund av sjukdom i moderkakan, får förhöjt blodtryck och protein läcker ut i urinen. Ofta ses även svullnad (vatten ) i benen, och en del kan ha störningar i blodets förmåga att levra sig.

Havandeskapsförgiftning kan ge symtom från de flesta av kroppens organ, men den gravida kan också vara helt utan besvär – särskilt i början av förloppet. De vanligaste symtomen är huvudvärk, ögonsymtom, illamående eller magsmärtor. Ödem (svullnad) är inte alltid närvarande.

Havandeskapsförgiftning uppstår efter vecka 20 under graviditeten, med en ökande förekomst fram till förlossningen. Preeklampsi kan utvecklas till eklampsi (hos cirka 1 %), som kännetecknas av huvudvärk, oro, synstörningar, irritabilitet, sömnighet och sparsam vattenkastning. När kramper inträffar, har den gravida eklampsi.

Havandeskapsförgiftning uppträder vid cirka 3 % av alla graviditeter. Årligen registreras enbart 5 fall av eklampsi i Sverige per 10 000 förlossningar – det vill säga cirka 1–2 % av de med havandeskapsförgiftning utvecklar eklampsi. Havandeskapsförgiftning är sex till åtta gånger vanligare bland förstagångsgravida än bland kvinnor som har fött barn tidigare.

Man vet i dag att det är sviktande funktion av moderkakan som orsakar symtomen, men det är ännu inte känt vad som är den direkta orsaken till varför moderkakans funktion inte är som den ska.

Blodkärlen i moderkakan blir förändrade, och det leder till att moderkakan och fostret får mindre blodtillförsel än de egentligen skulle haft. Moderkakan kan som följd av minskad blodtillförsel och andra okända orsaker, förmodligen utsöndra en del ämnen som ger sammandragning av små blodkärl i hela kroppen. Resultatet blir en moderkaka med låg blodgenomströmning tillsammans med högt blodtryck och nedsatt njurfunktion.

Disponerande faktorer för utveckling av havandeskapsförgiftning inkluderar för högt blodtryck, förstagångsgraviditet, kronisk njursjukdom, flerbördsgraviditet, diabetes, sjukdom eller fel hos fostret och bindvävssjukdom. Tillståndet kan också vara ärftligt. Risken för havandeskapsförgiftning ökar signifikant under graviditet hos en kvinna som tidigare har haft havandeskapsförgiftning.

Döttrar till mödrar som har haft eklampsi (kramper) har 6–7 gånger högre risk för att få eklampsi än genomsnittet.

Några av kvinnorna kommer att vara symtomfria vid tiden för diagnos, medan andra kan ha tecken på svår havandeskapsförgiftning. Om läkaren upptäcker för högt blodtryck och protein i urinen, har den gravida havandeskapsförgiftning. Blodprover såsom blodstatus, blodplättar och urinsyra tas. Även urinprov tas och undersöks för att upptäcka eventuell njurpåverkan.

Diagnosen ställs genom blodtrycksmätning: Om övertrycket (systoliskt blodtryck) är över 140 mmHg eller undertrycket är över 90 mmHg – vid två olika mätningar med minst fyra timmars intervall – och det samtidigt påvisas protein i urinen, föreligger havandeskapsförgiftning.

Hos 3–4 % av kvinnorna med havandeskapsförgiftning uppstår det som betecknas HELLP syndrom (Hemolysis, Elevated Liver enzymes, Low Platelet count). Det är ett tillstånd som kännetecknas av smärta i övre delen av magen eller under höger revben, ibland illamående och kräkningar, nedsatt leverfunktion och rubbningar i blodkropparna. HELLP är associerat med ökad risk för komplikationer.

Behandling av havandeskapsförgiftning är en specialistuppgift. Födsel är den enda händelse som gör att havandeskapsförgiftning går över. Under graviditeten kan lätta grader av havandeskapsförgiftning behandlas med vila hemma och täta kontroller på sjukhus. Vid ökande blodtryck eller ökad proteinutsöndring i urinen, måste du läggas in på sjukhus för initiering av blodtrycksbehandling med läkemedel. Vid eklampsi eller HELLP-syndrom ska förlossning ske så snart som möjligt.

Gravida kvinnor som utvecklar förhöjt blodtryck eller havandeskapsförgiftning ska kontrolleras ofta, minst en till två gånger per vecka.

Icke-läkemedelsbehandling

Du ska ha ro och vila, och du måste vara sjukskriven, eftersom även måttligt fysiskt krävande arbete verkar öka risken för försämring av havandeskapsförgiftning. Sängläge rekommenderas inte, men det kan vara bra att ligga ner och vila några gånger under dagen.

Du måste sluta röka. Rökning i kombination med högt blodtryck och kärlskada är viktiga riskfaktorer för för tidig lossning av moderkakan och fosterdöd.

Förlossning före beräknat datum

Vid tecken på svår havandeskapsförgiftning kommer läkarna att sätta igång förlossningen tidigt. Om förlossningen sker före 32:a–33:e fullgångna graviditetsveckan, ges förbehandling med kortison för att barnets lungor ska mogna fortare. Om tillståndet är stabilt, är vaginal förlossning att föredra framför kejsarsnitt för att undvika ytterligare förvärring av tillståndet. Om nödvändigt får du mediciner för att förhindra kramper och kontrollera blodtrycket under förlossningen.

Sjukdomsförloppet är svårt att förutsäga, och tillståndet kan i vissa fall försämras snabbt. Täta kontroller är därför viktiga.

Blodtrycket normaliserar sig oftast redan några timmar efter födseln, men det kan vara förhöjt upp till 2–4 veckor.

I de flesta fall förlöper havandeskapsförgiftning okomplicerat, men det finns en ökad risk för minskad fostertillväxt och för tidig födsel. De sällsynta tillstånden HELLP och eklampsi är allvarligare komplikationer som kräver intensivvård på sjukhus. Vid dessa tillstånd finns det en ökad risk för dödlig utgång för moder och barn.

Havandeskapsförgiftning utan komplikationer ger inga långsiktiga skador hos modern. I de flesta fall lider inte heller fostret några svåra skador. Men såsom nämnts, kan tillväxthämning av fostret vara en följd av havandeskapsförgiftning.

Om blodtrycket blir normalt efter förlossningen, kommer det hos förstföderskor vara låg risk (5 %) för utveckling av havandeskapsförgiftning vid en ny graviditet. Om havandeskapsförgiftning uppstår före 30:e veckan hos förstföderskor, kan risken för havandeskapsförgiftning vid efterföljande graviditeter vara så hög som 40 %.

Bland kvinnor som har haft havandeskapsförgiftning, finns en ökad risk att utveckla ihållande förhöjt blodtryck, som måste behandlas med blodtrycksmedicin på samma sätt som hos andra med högt blodtryck.

Det finns i dagsläget ingen väl etablerad åtgärd som kan förhindra havandeskapsförgiftning.

Ny forskning visar att kvinnor som har haft havandeskapsförgiftning löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det är därför viktigt att du tillsammans med läkaren kommer överens om ett kontrollschema 3–6 månader efter födseln. Vid den tiden bör det göras en bedömning av din risk för hjärtkärlsjukdom.

Kvinnor som har haft havandeskapsförgiftning, bör av denna anledning se till att ha en hälsosam kost, undvika övervikt och utöva regelbunden fysisk aktivitet.