Skada på magen under graviditet

Gravida kvinnor kan liksom andra, få stötar eller skador på magen. Vanligtvis handlar det om oskyldiga och ofarliga stötar, men ibland kan det vara mer kraftfulla skador. Bilolyckor, motorcykelolyckor, våld i hemmet och fallolyckor är de främsta orsakerna till skada eller slag mot magen under graviditeten.

I USA har det visats att 6–7 % av gravida kvinnor utsätts för icke försumbara skador, och det är en av de viktigaste komplikationerna under graviditeten. Jämfört med icke-gravida är gravida oftare utsatta för bukskador, medan de mer sällan får skador mot bröstet och huvudet.

Gravida kvinnor kan i likhet med icke-gravida riskera en lång rad olika skador mot magen vid allvarliga olyckor. En del av dessa skador är livshotande och allvarliga. Allvarliga blödningar och död påverkar både modern och det ofödda barnet. Ibland kan fosterdöd inträffa även om modern inte har fått någon skada mot magen.

Den allvarligaste konsekvensen av en kraftig skada mot magen hos en gravid kvinna, är att moderkakan kan lossna. Ju mer moderkakan lossnar från livmoderväggen, desto allvarligare blir tillståndet för barnet. Moderkakan är förbindelsen mellan modern och barnet. Upphör denna förbindelse, upphör även tillförseln av livsviktig näring till fostret, först och främst syre som transporteras med blodet.

Kraniala frakturer kan uppstå hos fostret och är också en allvarlig skada.

Har du blivit utsatt för en icke försumbar skada, med eller utan slag/stöt direkt mot magen, ska du omedelbart kontakta en läkare. Även om du har få eller inga symtom, kan du behöva medicinsk utvärdering.

Hur stor är en "icke försumbar" skada? Om du är osäker, ring eller kontakta förlossningsavdelningen (läkarmottagningen), och låt dem (läkaren) avgöra om det finns någon anledning till oro.

Behandlingen på sjukhuset beror förstås på omfattningen och typen av skada. Vid livshotande skador på gravida kvinnor är uppgift nummer ett att se till att modern överlever – det är också förutsättningen för att det ofödda barnet ska överleva. Man vill säkra att den gravida får luft/syre och att kroppens cirkulation är tillfredsställande. Det kan vara aktuellt att ge vätska direkt i blodet. Vid större blödningar kan blodtransfusion krävas. Först när den gravida har stabiliserats, riktas uppmärksamheten mot fostret.

Vattenavgång, vaginal blödning och smärtor i livmodern kan vara tecken på skador i livmodern. Men ofta finns inga sådana tecken.

Fostrets tillstånd utvärderas med ultraljud och eventuellt elektronisk övervakning. Ultraljud kan snabbt fastställa om fostret lever (hjärtat slår), bedöma moderkakan, och bestämma fostrets storlek och ålder. Vid osäkerhet om det kan finnas skador på moderkakan, används elektronisk övervakning av fostret. Ett bälte fästs över den gravidas mage. Bandet har sensorer som upptäcker aktiviteter i både livmodern och fostret. I många fall kommer den gravida och fostret på detta sätt att övervakas under cirka ett dygn. Om allt är bra, kopplas den gravida från registreringen.

Dåligt fosterljud kan innebära att det inte finns fosterljud, det vill säga att barnets hjärta har stannat. Barnet är dött. Det finns då alltså inte längre någon möjlighet att rädda barnet. Erfarenheter från många studier med hundratals sådana fall, visar att inga av dessa barn överlever.

Dåligt fosterljud kan också betyda att fostrets hjärta slår långsammare, snabbare eller mer oregelbundet än normalt. Om så är fallet, kan det vara ett tecken på att fostret inte mår bra – att det finns en partiell lossning av moderkakan. I sådana lägen, övervägs en snabb förlossning med kejsarsnitt. Det förutsätts emellertid att fostret är gammalt nog för att kunna överleva utanför livmodern. Vanligtvis går det en gräns kring 24–26 veckor, i tidigare veckor kommer fostret förmodligen inte att överleva ett kejsarsnitt.