Gå direkt till huvudinnehållet

Blodpropp under graviditeten

Vid en graviditet är risken för venösa blodproppar ökad eftersom livmodern trycker på blodkärl och blodet koagulerar lättare. Lungembolier kan uppstå om delar av en djup ventrombos lossnar och följer med blodflödet till lungorna.

Faktagranskad av: Maria Sennström, överläkare, PO Graviditet och förlossning, Karolinska universitetssjukhuset Solna

Senast reviderad:


Fakta om blodpropp under graviditeten

  • Djup ventrombos (blodpropp i djupa vener, oftast i ett ben) och/eller lungemboli (blodpropp i lungan) förekommer vid 0,5–2 av 1 000 graviditeter. Cirka hälften av dessa inträffar under de närmaste veckorna efter förlossningen.
  • Symtomen vid djup ventrombos är smärta och svullnad i benet. Vid lungemboli finns ofta andnöd, hjärtklappning, smärta vid djupandning och även ibland hosta. 
  • Vid en graviditet är risken för venösa blodproppar ökad eftersom livmodern trycker på blodkärl och blodet koagulerar lättare. Lungembolier kan uppstå om delar av en djup ventrombos lossnar och följer med blodflödet till lungorna.
  • Vid misstanke om djup ventrombos vid graviditet görs ultraljudsundersökning av benet. De undersökningar som kan ingå i utredning av lungemboli är ultraljud av benen, lungröntgen, datortomografi av lungkärlen, lungskintigrafi och ultraljud av hjärtat.
  • Både blodpropp i benen och lungorna vid graviditet kräver sjukhusinläggning. Det blodförtunnande läkemedlet lågmolekylärt heparin ges under några månader och veckorna efter förlossning. Efter förlossningen kan det blodförtunnande läkemedlet warfarin tas som alternativ till heparin.

Vad är blodpropp under graviditeten?

En blodpropp kan uppstå i både arteriella blodkärl (leder blod från hjärtat) och venösa blodkärl (leder blod till hjärtat) i cirkulationssystemet. Om detta inträffar under graviditeten är det nästan alltid en venös blodpropp (trombos). Tillståndet har varierande svårighetsgrad, men kan på kort sikt vara livshotande och på lång sikt leda till komplikationer. Risken för venösa blodproppar är högre hos en gravid eller nyförlöst kvinna jämfört med en icke-gravid kvinna.

En djup ventrombos, DVT är en blodpropp som sitter i de djupt liggande venerna i vaden, låret eller bäckenet. I undantagsfall kan en sådan blodpropp lösas upp och följa med blodflödet till lungorna och bilda lungembolier.

Djup ventrombos och/eller lungemboli förekommer vid 0,5–2 av 1 000 graviditeter. Cirka hälften av dessa inträffar inte under själva graviditeten utan under de närmaste veckorna efter förlossningen. 

Symtom

Symtomen vid djup ventrombos kan variera från mycket lite symtom till svår smärta i vaden eller låret. Både när benen är i vila och vid gång, kan det finnas smärta. Beroende på ställe kan vaden eller låret vara svullet och varmt. Vissa kan också få feber.

Vid lungemboli uppstår ganska plötsligt andnöd och hjärtklappning. Bröstsmärta, smärta vid djupandning, hosta och blodiga upphostningar kan också tillkomma. Vid stora lungembolier blir man kall, fuktig och blek, pulsen blir svag, blodtrycket sjunker och man svimmar till slut. Stora lungembolier kan vara livshotande.

Orsak

Orsaker till att venösa blodproppar är vanligare vid graviditet är att livmodern trycker på blodkärlen i magen och bäckenet vilket leder till att blodflödet blir långsammare på vissa ställen. Dessutom gör hormonella förändringar att blodet koagulerar lättare. Lungembolier kan sedan uppstå om delar av en blodpropp lossnar och följer med blodflödet till lungorna.

Graviditeten i sig är alltså en riskfaktor för att utveckla venösa blodproppar. Ytterligare faktorer som ökar risken är rökning, kejsarsnitt, havandeskapsförgiftning, långvarigt sängläge, övervikt/fetma, högre ålder (>35 år) och venösa blodproppar bland nära släktingar. Ärftliga eller förvärvade rubbningar i blodlevringssystemet (trombofili) ger betydande ökning av risken för blodproppar.

Diagnos

Symtom och undersökning gör att man kan börja misstänka venös blodpropp i benet eller lungemboli. Vid misstanke om djup ventrombos görs ultraljudsundersökning av benet. Vid misstanke om lungemboli görs utredning i flera steg, och beroende på fynd vid olika undersökningar kan man gå vidare med ytterligare undersökningar. De undersökningar som kan ingå i utredning av lungemboli är ultraljud av benen, lungröntgen, datortomografi av lungkärlen, lungskintigrafi och ultraljud av hjärtat. 

Behandling av blodpropp under graviditeten

Både blodpropp i benen och lungorna är akuta tillstånd som vid graviditet kräver inläggning på sjukhus. Som behandling får man lågmolekylärt heparin, vilket är ett blodförtunnande läkemedel som oftast ges med spruta under huden en till två gånger om dagen. Efter utskrivning från sjukhuset fortsätter man själv att ta lågmolekylärt heparin med sprutor under några månader enligt den ordination man fått. Även veckorna efter förlossningen rekommenderas behandling med heparin. Efter förlossningen kan alternativt det blodförtunnande läkemedlet warfarin tas som är i tablettform. Både lågmolekylärt heparin och warfarin kan tas när man ammar.  

Inte bara kvinnor som får blodpropp under graviditeten rekommenderas blodförtunnande läkemedel, utan också kvinnor som tidigare har haft djup ventrombos eller lungemboli eller kvinnor som har en känd ökad trombosbenägenhet.

Prognos

Om behandling inte ges till gravida kvinnor med djup ventrombos finns risk för lungemboli, vilket är ett allvarligt tillstånd med risk för död och senare besvär från lungorna. Bland dem som behandlats för lungemboli blir två tredjedelar helt friska, medan den sista tredjedelen får något minskat blodflöde och störd funktion i lungorna.

De som har haft en djup ventrombos kan senare drabbas av posttrombotiskt syndrom. Detta kännetecknas av tyngdkänsla i benen (både vid gång och vid vila), smärta, svullnad, åderbråck, missfärgning av huden, eksem och bensår. 

Vill du veta mer?