Gå direkt till huvudinnehållet

ME/CFS/Kroniskt trötthetssyndrom

Senast uppdaterad: Senast reviderad:
Sakkunnig:
Definition:
Nytillkommen och oförklarad trötthet som inte går att vila bort. Besvären ger väsentlig funktionsnedsättning och försämras av ansträngning – och försämringen kvarstår i över 24 timmar. Flera potentiella tilläggssymtom. 
Förekomst:
Studier baserade på restriktiva diagnoskriterier talar för en prevalens på 0,1–0,4 %. Sjukdomsdebut ofta vid 30–40 års ålder. Vanligast hos kvinnor.
Symtom:
Utöver kärnsymtom beskrivna under Definition ses sömnstörning, influensakänsla, feber/feberkänsla, muskelsmärta, domningar, återkommande infektioner, autonoma symtom som hjärtklappning och ortostatism och problem med koncentration och minne.
Kliniska fynd:
Inga specifika patologiska fynd kan genomgående påvisas i denna patientgrupp. Grundlig klinisk undersökning bör genomföras för att bedöma om någon annan underliggande sjukdom kan förklara patientens symtombild.
Diagnostik:
De diagnoskriterier som rekommenderas i Sverige är Kanadakriterierna. 
Behandling:
Aktivitetsreglering/anpassning (pacing). Behandling av komorbiditet. Eventuellt fysioterapi, men inte vanlig fysisk träning. Strategier för coping och uppföljning med regelbundna stödsamtal.

  1. Carruthers BM, van de Sande MI, De Meirleir KL, et al. Myalgic encephalomyelitis: International Consensus Criteria. J Intern Med. Oct 2011;270(4):327-338. Pmid:21777306 PubMed  
  2. Clayton EW. Beyond myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: an IOM report on redefining an illness. JAMA 2015. pmid:25668027 PubMed  
  3. Jason LA, Porter N, Brown M, et al. CFS: A Review of Epidemiology and Natural History StudiesBull IACFS ME. 2009;17(3):88-106. PMID: 21243091 PubMed  
  4. Reyes M, Nisenbaum R, Hoaglin DC, et al. Prevalence and Incidence of Chronic Fatigue Syndrome in Wichita, Kansas. Arch Intern Med. July 14, 2003:163(13):1530-1536. PMID: 12860574 PubMed  
  5. SBU. Myalgisk encefalomyelit och kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS), en systematisk översikt. 2018. www.sbu.se  
  6. Jason LA, Richman JA, Rademaker AW, et al. A community-based study of chronic fatigue syndrome. Arch Intern Med. Oct 11 1999;159(18):2129-2137.
  7. Nijhof SL, Maijer K, Bleijenberg G, Uiterwaal CSPM, Kimpen JLL, van de Putte EM. Adolescent Chronic Fatigue Syndrome: Prevalence, Incidence, and Morbidity. Pediatrics. May 1, 2011 2011;127(5):e1169-e1175.
  8. Baraniuk JN. Chronic fatigue syndrome/Myalgic encephalomyelitis. BMJ Best practice. Last reviewed October 2019. bestpractice.bmj.com  
  9. Lacerda EM, Geraghty K, Kingdon CC, et al. A logistic regression analysis of risk factors in ME/CFS pathogenesis. BMC Neurol 2019; 19(1): 275. pmid:31699051 PubMed  
  10. Gerwyn M, Maes M. Mechanisms Explaining Muscle Fatigue and Muscle Pain in Patients with Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS): a Review of Recent Findings. Curr Rheumatol Rep. 2017;19(1):1. PMID: 28116577 PubMed  
  11. Morris G, Berk M, Galecki P, Walder K, Maes M. The Neuro-Immune Pathophysiology of Central and Peripheral Fatigue in Systemic Immune-Inflammatory and Neuro-Immune Diseases. Mol Neurobiol. 2016;53(2):1195–1219. PMID: 25598355 PubMed  
  12. Ohba T, Domoto S, Tanaka M, Nakamura S, Shimazawa M, Hara H. Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Induced by Repeated Forced Swimming in Mice. Biol Pharm Bull. 2019;42(7):1140–1145. PMID: 31257290 PubMed  
  13. Albright F, Light K, Light A, Bateman L, Cannon-Albright LA. Evidence for a heritable predisposition to Chronic Fatigue Syndrome. BMC neurology. 2011;11:62. PubMed  
  14. Salit IE. Precipitating factors for the chronic fatigue syndrome. J Psychiatr Res. Jan-Feb 1997;31(1):59-65. www.ncbi.nlm.nih.gov  
  15. Jason LA, Taylor RR, Kennedy CL, Song S, Johnson D, Torres S. Chronic fatigue syndrome: occupation, medical utilization, and subtypes in a community-based sample. The Journal of nervous and mental disease. Sep 2000;188(9):568-576. PubMed  
  16. Kempke S, Luyten P, Van Houdenhove B, Goossens L, Bekaert P, Van Wambeke P. Self-esteem mediates the relationship between maladaptive perfectionism and depression in chronic fatigue syndrome. Clin Rheumatol. May 17 2011.
  17. Knoop H, Prins JB, Moss-Morris R, Bleijenberg G. The central role of cognitive processes in the perpetuation of chronic fatigue syndrome. J Psychosom Res. May 2010;68(5):489-494. PubMed  
  18. Schmaling KB, Fiedelak JI, Katon WJ, Bader JO, Buchwald DS. Prospective study of the prognosis of unexplained chronic fatigue in a clinic-based cohort. Psychosom Med. Nov-Dec 2003;65(6):1047-1054.
  19. Brown MM, Brown AA, Jason LA. Illness duration and coping style in chronic fatigue syndrome. Psychol Rep. Apr 2010;106(2):383-393. PubMed  
  20. Sharpe MC, Archard LC, Banatvala JE, et al. A report--chronic fatigue syndrome: guidelines for research. J R Soc Med. 1991;84(2):118–121. PMID: 1999813 PubMed  
  21. Fukuda K, Straus SE, Hickie I, Sharpe MC, Dobbins JG, Komaroff A. The chronic fatigue syndrome: a comprehensive approach to its definition and study. International Chronic Fatigue Syndrome Study Group. Ann Intern Med. 1994;121(12):953–959. PMID: 7978722 PubMed  
  22. ME/CFS (Kroniskt trötthetssyndrom). Viss.nu Regions Stockholm. Hämtad 2020-02-19 www.viss.nu  
  23. Carruthers BM JA, de Meirleir KL, Peterson DL, Klimas NG, Lerner AM, Bested AC, et al. Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: Clinical working case definition, diagnostic and treatment protocols. J Chronic Fatigue Syndrome 2003;11.
  24. Institute of Medicine. Beyond Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: Redefining an Illness. National Academies Press 2015. pmid:25695122 PubMed  
  25. Larun L, Malterud K. Identity and coping experiences in Chronic Fatigue Syndrome: a synthesis of qualitative studies. Patient Educ Couns. Dec 2007;69(1-3):20-28.
  26. Miyashita N, Fukano H, Yoshida K et al. Chlamydia pneumoniae infection in adult patients with persistent cough. J Med Microbiol. 2003 Mar;52(Pt 3):265-9. PMID: 12621093 PubMed  
  27. Larun L, Malterud K. Treningsbehandling ved kronisk utmattelsessyndrom. Tidsskr Nor Legeforen 2011;131:231-236. Tidsskrift for Den norske legeforening  
  28. Larun L, Malterud K. Fysioterapi til pasienter med kronisk utmattelsessyndrom (CFS/ME) - veileder og lysbildeserie. Bergen: Uni helse; 2010: Www.cfstreningsbehandling.no (25.03.2010).
  29. Larun L, Brurberg KG, Odgaard-Jensen J, Price JR. Exercise therapy for chronic fatigue syndrome published online ahead of print, 2019 Oct 2. Cochrane Database Syst Rev. 2019;10(10):CD003200. PMID: 31577366 PubMed  
  30. Larun L, Brurberg KG, Fønhus MS, Kirkehei I. Behandling av kronisk utmattelsessyndrom CFS/ME. 2011; http://www.kunnskapssenteret.no/publikasjoner/12742.cms.
  31. Wyller V, Bjørneklett A, Brubakk O, et al. Diagnostisering og behandling av kronisk utmattelsessyndrom/myalgisk encefalopati (CFS/ME) Oslo: Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten. Rapport Nr 9-2006 2006. www.kunnskapssenteret.no  
  32. Roerink ME, Bredie SJ, Heijnen M, et al. Cytokine inhibition in patients with chronic fatigue syndrome: A randomized trial. Ann Intern Med 2017. pmid:28265678 PubMed  
  33. Sulheim D, Fagermoen E, Winger A, et al. Disease mechanisms and clonidine treatment in adolescent chronic fatigue syndrome: a combined cross-sectional and randomized clinical trial. JAMA Pediatr. 2014 Apr;168(4):351-60. doi: 10.1001/jamapediatrics.2013.4647. DOI  
  34. Price JR, Mitchell E, Tidy E, Hunot V. Cognitive behaviour therapy for chronic fatigue syndrome in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2008;(3):CD001027. Published 2008 Jul 16. PMID: 18646067 PubMed  
  35. Burgess M, Andiappan M, Chalder T. Cognitive behaviour therapy for chronic fatigue syndrome in adults: face to face versus telephone treatment: a randomized controlled trial. Behav Cogn Psychother. 2012;40(2):175–191. PMID: 21929831 PubMed  
  36. Parker P. An introduction to The Lightning Process. London: Nipton publishing; 2007.
  37. Parker P. The Phil Parker Lightning Process:http://www.lightningprocess.com/ (06.02.2009).
  38. Sommerfelt K. Kronisk utmattelsessyndrom (CFS/ME) hos barn/unge. Norsk Elektronisk Legehåndbok (NEL). Sist revidert 16.12.2018. Siden besøkt 25.11.2019. legehandboka.no  
  • Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Tidigare sakkunniga

  • Ingrid B. Helland, PhD, spesialist i barnenevrologi, leder av Nasjonal kompetansetjeneste for CFS/ME, overlege på barneavdeling for nevrofag, Rikshospitalet, OUS
  • Peter D. Jost, MRCGP, spesialist i allmennmedisin, redaktør NEL, Trondheim

Internationellt samarbete

  • Medibas har ett samarbete med redaktionerna i Norsk Elektronisk Legehåndbok (NEL) och Deximed. Deras texter är viktiga källor i Medibas revisionsarbete