Gå direkt till huvudinnehållet

Status epileptikus

Senast reviderad:
Sakkunnig:
DEFINITON:
Drygt hälften har ingen tidigare känd epilepsi, och akutsymtomatisk orsak är vanligast, exempelvis infektion, stroke, hjärntumör, akuta intoxikationer eller dysmetabola tillstånd. Infektion/feber är särskilt vanligt hos barn.
FÖREKOMST:
Incidensen av status epileptikus hos vuxna är 10 till >40 per 100 000 personår, med stora skillnader mellan olika åldersgrupper.
SYMTOM:
Den epileptiska aktiviteten kan ge upphov till fokala eller generaliserade kramper, men det kan också förekomma status epileptikus med andra former av epileptiska anfall.
KLINISKA FYND:
Pågående fokala eller generaliserade epileptiska anfall. Kliniska fynd och medvetandegrad beror på typ av anfall. 
DIAGNOSTIK:
Klinisk diagnos om motoriska symtom. Vid icke-motoriska status epileptikus krävs EEG för diagnos. Blodprover (bland annat glukos, elektrolyter, CRP och blodgaser). Eventuellt akut DT/MR hjärna, lumbalpunktion och EEG.
BEHANDLING:
En viktig del av den initiala behandlingen är att säkra fria luftvägar och omgivning (trafik och dylikt). Vid krampanfall >5 minuter ges bensodiazepin. Vid misstanke om lågt blodsocker ges intravenöst glukos. Personer med alkoholmissbruk eller dåligt näringstillstånd bör få tiamin före glukos.
  1. Trinka E, Höfler J, Zerbs A. Causes of status epilepticus. Epilepsia 2012 Sep; 53 Suppl 4: 127-38. pmid:22946730 PubMed  
  2. Trinka E, Cock H, Hesdorffer D et al. A definition and classification of status epilepticus – Report of the ILAE Task Force on Classification of Status Epilepticus. Epilepsia. 2015 Oct;56(10):1515-23. PMID: 26336950 PubMed  
  3. Treiman DM. Treatment of status epilepticus. I: Engel J jr., Pedley TA, red. Epilepsy: a comprehensive textbook. Philadelphia: Lippincott-Raven, 1997: 1317 - 23.
  4. Towne AR, Waterhouse EJ, Boggs JG, Garnett LK, Brown AJ, Smith JR et al. Prevalence of nonconvulsive status epilepticus in comatose patients. Neurology 2000: 54: 340 - 5.
  5. Engelsen BA, Karlsen B, Gramstad A, Lillebø A, Aarli JA. Nonepileptic seizures (NES): overview and selected cases from an epilepsy unit. Advances in Clinical Neurosciences 2000: 10: 107 - 30.
  6. Towne AR, Pellock JM, Ko D, DeLorenzo RJ. Determinants of mortality in status epilepticus. Epilepsia 1994; 35: 27 - 34. PubMed  
  7. Krumholz A, Sung GY, Fisher RS, Barry E, Bergey GK, Grattan LM. Complex partial status epilepticus accompanied by serious morbidity and mortality. Neurology 1995; 45: 1499 - 504. Neurology  
  8. Engelsen BA, Telstad W. Status epilepticus in Western Norway. Epilepsia 1995; 36 (suppl 3): 224.
  9. Shorvon S. Status epilepticus. Its clinical features and treatment in children and adults. Cambridge: Cambridge University Press, 1994.
  10. Fountain NB. Status epilepticus: risk factors and complications. Epilepsia 2000: 41 (suppl 2): S23 - 30.
  11. Treiman D. Generalized convulsive status epilepticus. I: Engel J jr., Pedley TA, red. Epilepsy: a comprehensive textbook. Philadelphia: Lippincott-Raven, 1997: 669 - 80.
  • Eva Kumlien, adj professor och överläkare, Neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Tidigare sakkunniga

  • Peter D. Jost, spesialist i allmennmedisin, redaktør NEL