Gå direkt till huvudinnehållet

Hjärntumör – en översikt

Prognosen varierar mycket och är bland annat beroende av vilken typ av tumör det är, var den sitter och andra faktorer.

Faktagranskad av: Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta

Fakta om primära hjärntumörer

  • Tumörer är klumpar av celler som delar sig och växer snabbare än normal vävnad.
  • Symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören sitter.
  • De flesta symtomen vid hjärntumör beror på ökat tryck i hjärnan och att normal hjärnvävnad förstörs.
  • Man vet inte helt säkert varför hjärntumörer uppstår, men både arv- och miljöfaktorer tycks spela roll.
  • Så långt det är möjligt försöker man bota sjukdomen med hjälp av behandling.
  • Behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och/eller cellgifter.
  • Prognosen varierar mycket och är bland annat beroende av vilken typ av tumör det är, var den sitter och andra faktorer.

Vad är hjärntumör?

Hjärntumör är en tumör som uppstår i hjärnan. Tumörer är cellklumpar med celler som delar sig och växer snabbare än normal vävnad. Tumörer som har spritt sig till hjärnan från andra delar av kroppen, hjärnmetastaser, tas inte upp här.

Det finns olika typer av hjärntumörer. De delas in olika typer beroende på vilka celler de består av, var de finns och om de är godartade eller elakartade.

Hjärntumörer är förhållandevis sällsynt. Årligen drabbas omkring 1 400 personer i Sverige av primärtumörer i hjärnan eller ryggmärg. Bland dessa räknas inte hjärnmetastaser in.

Orsak

Man vet i dag inte helt säkert varför hjärntumörer uppstår, men både arv- och miljöfaktorer tycks spela roll. De flesta symtomen vid hjärntumör beror på ökat tryck i hjärnan och att normal hjärnvävnad förstörs. Vissa hjärntumörer kan också producera hormoner som kan ge olika symtom.

Symtom

Symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören sitter, och ett eller flera av följande symtom kan upplevas:

  • Huvudvärk som är speciellt framträdande på natten och när man ligger ned
  • Epileptiska anfall
  • Illamående och kräkningar
  • Synrubbningar
  • Tal- och rörelsebesvär
  • Onormal trötthet
  • Psykiska förändringar

Diagnos

Typiska symtom kan ibland leda till att sjukdomen upptäcks snabbt. I andra fall är förloppet smygande och symtomen dyker upp sent.

Vid misstanke om hjärntumör blir patienten remitterad för vidare utredning med bildundersökningar av hjärnan, med så kallad datortomografiundersökning och/eller magnetkameraundersökning. Dessa undersökningar ger tydliga bilder av hjärnvävnaden så att en eventuell tumör kan upptäckas. Även röntgen av hjärnan med hjälp av kontrastvätska i blodådrorna kan vara aktuellt.

Behandling

Vilken behandling som ges beror på många faktorer. Bland annat kommer typ av tumör, plats och storlek vara avgörande, likväl som patientens ålder och allmäntillstånd.

Så långt det är möjligt försöker man bota sjukdomen med hjälp av behandling. I vissa fall är det endast aktuellt med lindrande behandling. Behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och/eller cellgifter. Dessa kan användas var för sig eller i kombination.

Prognos

Prognosen varierar mycket och är bland annat beroende av vilken typ av tumör det är, var den sitter och andra faktorer. När tumören är borttagen blir en del patienter helt friska, samtidigt som andra kan få komplikationer som synrubbningar, epileptiska anfall, tal- och rörelsesvårigheter eller psykiska förändringar.

I en del fall kan sjukdomen inte botas, och behandlingen riktas då mot att lindra patientens symtom.

Patientföreningar

Vill du veta mer?