Skada på axillarisnerven

Axillarisnerven är en nerv som utgår från ett nervcentrum (plexus brachialis) som sitter bakom och nedanför nyckelbenet. Nerven passerar bakom axelleden och runt överarmsbenet. Axillarisnerven leder impulser till de båda musklerna deltoideus och teres minor som bidrar till att lyfta armen utåt sidan och över huvudet (motorisk innervation). Nerven leder dessutom känselsignaler från ett mindre hudområde på axelns utsida och från axelleden till hjärnan (sensorisk innervation).

Axillarisnerven är utsatt för tryck och skada när den passerar ut i axeln. Skada på axillarisnerven tillhör en grupp nervskador som på fackspråk benämns perifer neuropati och mononeuropati. Skada på axillarisnerven är en förhållandevis sällsynt nervskada.

Axillarisnerven kan i sällsynta fall skadas i samband med att axeln går ur led. Brott överst på överarmsbenet (humerus) kan också skada nerven. Felaktig användning av kryckor, så att kryckan pressas hårt upp i armhålan, kan leda till tryck mot nerven och ge symtom på nervskada. Mindre vanliga orsaker är tryck från gipsförband efter en fraktur i överarmen, upprepad överbelastning – till exempel vid bollkastning eller efter långvarig simning, direkt skada eller till följd av kirurgiska ingrepp i axeln.

Inklämning av nerven leder till nedsatt blodtillförsel till nerven. I lindriga fall förekommer detta endast stundtals och patienten upplever episoder med domningar och stickningar i axelregionen. Vid mer ihållande tryck mot nerven blir nervskidan skadad (demyelinisering), vilket leder till smärta och efter hand svaghet i axeln.

Anamnesen ger i regel misstanke om tillståndet. Särskilt om den skadade har fått axeln ur led eller har brutit överarmsbenet högt upp i axeln. Läkaren kan påvisa nedsatt muskelkraft när armen förs utåt sidan och uppåt.

Vid stor osäkerhet om diagnosen, eller om ingen förbättring har skett efter ett par veckor, kan det vara aktuellt med en magnetkameraundersökning. Elektrofysiologiska mätningar kan bidra till att ställa en mer precis diagnos om nödvändigt.

De allra flesta blir bra utan behandling men tillfrisknandet kan ta upp till flera månader.Valet av behandling beror på skademekanismen, svårighetsgraden, patientens ålder och aktivitetsnivå före skadan. Det kan vara aktuellt att immobilisera axeln under en kortare period. Om symtomen kvarstår eller förvärras kan det bli nödvändigt med kirurgisk behandling. Resultatet blir bäst om kirurgi kan utföras inom tre till sex månader.

Fysioterapi kan vara till hjälp för att bevara muskelkraften eller träna upp den på nytt. I vissa fall måste man ta hänsyn till axelproblemet genom att patienten slipper utföra arbete som utförs över huvudet – detta kan till exempel gälla elektriker och snickare.