Gå direkt till huvudinnehållet

Laktosintolerans

Senast uppdaterad: Senast reviderad:
Sakkunnig:
Definition:
Brist på, eller reduktion av, enzymet laktas i tunntarmsslemhinnan. Primär intolerans är genetisk, sekundär intolerans kan förekomma efter gastroenterit och vid obehandlad celiaki.
Förekomst:
Bland noreuropéer och vita nordamerikaner är prevalensen 2–15 %.
Symtom:
Vanligen är symtomen obetydliga till måttliga – orolig mage och känsla av uppsvälldhet – enstaka personer kan få kraftiga gasbesvär, svåra magsmärtor eller diarré.
Kliniska fynd:
Vanligen inga kliniska fynd. Buken kan vara öm och utspänd med tympanistiskt perkussionfynd.
Diagnos:
I klinisk praktik räcker det hos majoriteten att pröva laktosreduktion och provokation. I sällsynta fall genotypning användas som ett komplement.
Behandling:
Undvikande eller minskning av laktosinnehållande mat och dryck.
  1. Lomer ME, Parkes GC, Sanderson JD. Lactose intolerance in clinical practice - myths and realities. Aliment Pharmacol Ther. 2008;27:93-103. PubMed  
  2. Livsmedelsverket. Mjölk och laktos. 2018 (hämtad 2019-03-25). www.livsmedelsverket.se  
  3. Sandqvist A, Ottander P. Laktos i läkemedel normalt inget problem för laktosintoleranta. Läkartidningen 2015; 112: DFEF. lakartidningen.se  
  4. Enattah NS, Sahi T, Savilahti E et al. Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nat Genet 2002; 30: 233-7. PubMed  
  5. Beja-Pereira A, Luikart G, England PR et al. Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and human lactase genes. Nat Genet 2003; 35: 311-3. PubMed  
  6. Bersaglieri T, Sabeti PC, Patterson N et al. Genetic signatures of strong recent positive selection at the lactase gene. Am J Hum Genet 2004; 74: 1111-20. PubMed  
  7. Check E. Human evolution: how Africa learned to love the cow. Nature 2006; 444: 994-6. PubMed  
  8. Swallow DM. Genetics of lactase persistence and lactose intolerance. Annu Rev Genet 2003; 37: 197-219. PubMed  
  9. Vestergaard EM, Troelsen J, Lange A. Laktoseintolerans. Ugeskr Læger 2008; 170: 3312. Ugeskrift for Læger  
  10. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Laktosintolerans hos barn. 2019 (hämtad 2019-03-25). nationelltklinisktkunskapsstod.se  
  11. Matthews SB, Waud JP, Roberts AG, et al. Systemic lactose intolerance: a new perspective on an old problem. Postgrad Med J. 2005;81:167-173. PubMed  
  12. Grimheden P, Anderlid B-M, Gåfvels M, et al . Laktosintolerans hos barn är ett överdiagnostiserat tillstånd. Läkartidningen 2012; 5(109): 218-221. www.lakartidningen.se  
  13. Rasinpera H, Savilahti E, Enattah NS et al. A genetic test which can be used to diagnose adult-type hypolactasia in children. Gut 2004; 53: 1571-6. Gut  
  14. Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al. Management and treatment of lactose malabsorption. World J Gastroenterol. 2006;12:187-191. PubMed  
  15. Livsmedelsverket. Kalcium. 2018 (hämtad 2019-03-25). www.livsmedelsverket.se  
  16. Holager T, Stenberg-Nilsen H. Legemidler uten laktose - medisinsk nødvendig for noen. Relis.no. Publisert 23.06.2017 relis.no  
  • Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin, medicinsk redaktör Medibas

Tidigare sakkunniga

  • Henrik Forssell, docent och överläkare, kirurgkliniken, Blekingesjukhuset, Karlskrona