Gå direkt till huvudinnehållet

Divertikelsjukdom

Små utbuktningar i tjocktarmens vägg, divertiklar, uppstår i ökande grad vid stigande ålder. Hos de flesta ger sådana divertiklar inga besvär, men ibland kan de bli inflammerade.

Faktagranskad av Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta

Fakta om divertikelsjukdom

  • Divertikelsjukdom beror på tarmfickor (divertiklar) i tjocktarmslemhinnan som buktar ut genom tjocktarmväggens muskler. Divertiklar utan symtom eller besvär kallas divertikulos. Om det finns en inflammation i vävnaden runt divertikeln, kallas tillståndet divertikulit.
  • Det är sannolikt en samverkan mellan flera faktorer som ökar risken för att man ska utveckla divertikelsjukdom, bland annat ärftliga faktorer, förstoppning, fiberfattig kost och hög ålder.
  • Diagnosen kan ställas med datortomografi av tjocktarmen eller med koloskopi.
  • Divertikelsjukdom behöver oftast inte behandlas även om tarmfickorna är inflammerade. Ibland kan man behöva antibiotika och i sällsynta fall krävs en operation.
  • Bland personer med divertikelsjukdom får en del upprepade episoder med divertikulit. Efter en episod av divertikulit är risken liten att man drabbas av en ny inflammation.

Vad är divertikelsjukdom?

Divertikelsjukdom beror på tarmfickor (divertiklar) i tjocktarmsslemhinnan som buktar ut genom tjocktarmsväggens muskler.

Det är vanligt med tarmfickor och oftast märker man inte att man har dem. Det är först om de blir inflammerade man kan få besvär.

I de flesta fall uppträder divertiklar i den nedre delen av tjocktarmen på vänster sida.

Om det finns en inflammation i vävnaden runt divertikeln, kallas tillståndet divertikulit.

Divertiklar utan symtom eller besvär kallas divertikulos. Uppskattningsvis får bara 10–20 procent av alla med divertiklar besvär i form av divertikelsjukdom. 

 

Symtom

Om man har inflammerade tarmfickor är det vanligt att man får feber och ont i nedre delen av magen, ofta på vänster sida. Man kan också bli trög, lös eller känna sig uppblåst i magen. Ibland händer det att avföringen blir blodig. Om man har flera tarmfickor ökar risken för att de blir inflammerade.

Orsak

Det är sannolikt en samverkan mellan flera faktorer som ökar risken för att utveckla divertikelsjukdom:

  • Förstoppning.
  • Hög ålder.
  • Rökning och högt BMI ger ökad risk för divertikelsjukdom.
  • Fysisk aktivitet och en kosthållning med högt fiberinnehåll ger minskad risk för divertikelsjukdom.

Diagnos

Diagnosen kan ställas med datortomografiundersökning av tjocktarmen eller med koloskopi. Vid koloskopi för läkaren in en mjuk och böjlig fiberoptisk slang (endoskop) i ändtarmen och vidare upp i tjocktarmen för att undersöka insidan av tarmen.

Vid misstanke om inflammation, divertikulit, görs inte koloskopi i den akuta fasen, men när infektionen har läkt bör man genomgå en undersökning för att utesluta att besvären man haft beror på andra sjukdomar

 

Behandling

Divertikelsjukdom behöver oftast inte behandlas även om tarmfickorna är inflammerade. Ibland kan man behöva antibiotika och i sällsynta fall krävs operation.

Regelbundna måltider och fiberrik kost rekommenderas som förebyggande.

Divertikulit

Vid okomplicerad divertikulit krävs i regel inte någon antibiotikabehandling. Flytande föda brukar rekommenderas. Om läkaren bedömer att man kan klara sig hemma bör man följas upp efter två till tre dagar för att se att symtomen avtar. När man börjar må bättre igen är det bra att äta mat som är rik på fibrer från frukt och grönsaker.

Allvarliga fall av akut divertikulit kan kräva vård på sjukhus. Behandlingen är då antibiotika och vätska och näring som tillförs direkt i blodet (intravenöst). Tarmen får vila i några dagar och man blir oftast bra inom loppet av två till tre dagar.

Vid allvarliga fall och när ingen annan behandling hjälper, kan det vara aktuellt att ta bort den drabbade delen av tjocktarmen med ett kirurgiskt ingrepp. Det inträffar dock mycket sällan.

Komplikationer som kan uppstå är:

  • Efter en inflammation kan i sällsynta fall blodförgiftning uppstå.
  • Det kan gå hål på tarmen och i sällsynta fall kan en förträngning bildas.
  • Blödning.
  • Fistelbildning, vilket innebär att det bildas en öppning mellan tarm och hud, mellan tarm och andra organ eller mellan två olika tarmavsnitt. En sådan fistelbildning måste ofta behandlas med operation.

Prognos

Bland dem med divertikelsjukdom får en del upprepade episoder med divertikulit. Efter en episod av divertikulit är risken liten att man får en ny inflammation. Upprepade episoder av divertikulit ökar sannolikheten för att man kommer att operera bort den drabbade delen av tarmen.

Patientförening

Vill du veta mer?