Cancer i matstrupen

Cancer är ett tillstånd med okontrollerad celltillväxt. Med detta menas att vissa celler har förlorat förmågan att kontrollera sin egen tillväxt. Detta leder till ansamling och anhopning av den onormala celltypen på ett eller flera ställen i form av tumörer. Cancer i matstrupen delas in i skivepitelcancer eller adenoncarcinom beroende på vilken celltyp som har börjat växa okontrollerat. Skivepitelcancer kan uppstå i den övre och mellersta delen i matstrupen.

I Sverige upptäcks cirka 550 nya fall av matstrupscancer varje år. 

Personer som röker eller missbrukar alkohol löper ökad risk att få cancer i matstrupen. Intag av mycket varma drycker kan också öka risken.

Man har också konstaterat att personer som har ihållande besvär med sura uppstötningar/halsbränna löper en något ökad risk. En del av dessa personer har tillståndet Barretts esofagus som predisponerar för cancertypen, adenokarcinom, som har blivit vanligare i västvärlden under de senaste decennierna

De första symtomen börjar ofta med ökad svårighet att svälja mat. Den typiska patienten är en äldre person som har upplevt tilltagande svårighet att svälja, i första hand fast föda men efterhand också mer flytande föda. Som en följd av detta går patienten ned i vikt och får ett försämrat allmäntillstånd. Bröstsmärtor och heshet, stämbandsförlamning, tyder på inväxt i brösthålan.

I och med den ökade förekomsten av adenokarcinom kan även personer i 50–60-årsåldern drabbas av cancer i matstrupen.

Symtomen som nämns ovan är typiska för diagnosen och tolkas som varningstecken av läkaren. För att kunna ge säkert besked måste man genomföra en gastroskopi. Då kan den undersökande läkaren ta ett vävnadsprov från slemhinnan i matstrupen och patolog analyserar vävnadsbiten med ett mikroskop. Efter en sådan analys kan man säga säkert om det är cancer eller inte.

Om det visar sig vara matstrupscancer görs en datortomografiundersökning för att se hur framskriden sjukdomen är. Även magnetkamera- och ultraljudsundersökning kan bli aktuellt. 

Utöver dessa undersökningar tar läkaren blodprover för att utesluta andra sjukdomar som inledningsvis kan likna denna sjukdom. Innan eventuell operation måste lung- och hjärtfunktionen bedömas.

När diagnosen ställs har cancern ofta spridit sig utanför matstrupen.

Strålbehandling, cellgiftsbehandling och kirurgi är behandlingsalternativ vid matstrupscancer. Vilken behandling som ges beror på hur långt framskriden cancern är och var den sitter i matstrupen. Behandlingen beror också på om målet är att minska eller lindra symtomen, eller om man försöker att ta bort cancern helt.

Ofta behöver patienten läggas in på grund av svårighet att svälja, undernäring, behov av blodtransfusion och justering av smärtbehandling med läkemedel. Ibland kan stent i matstrupen hålla den öppen.

Cancer i matstrupen är en allvarlig sjukdom. De som insjuknar blir oftast sämre ju längre tid som går. Tyvärr upptäcks sjukdomen som regel vid en tidpunkt då den redan är långt framskriden. Det bästa man kan göra i dessa fall är att ge patienten lindrande behandling. Ungefär 10 % är i livet fem år efter att diagnosen har ställts.