Gå direkt till huvudinnehållet

Gallgångscancer

Gallgångscancer som sitter nära den gemensamma gallgången kan göra att hud och ögonvitor färgas gula.

Faktagranskad av: Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta om gallgångscancer

  • Gallgångscancer – eller kolangiokarcinom – är en sällsynt cancerform som uppstår i slemhinnan i gallträdet, antingen inne i eller utanför levern.
  • Kända riskfaktorer för gallgångscancer i västländer är skrumplever (cirros), hepatit C och primär skleroserande kolangit.
  • Ju närmare den gemensamma gallgången tumören sitter, desto oftare är sjukdomsbilden typisk med smärtfri gulsot (gulfärgad hud och ögonvitor), avblekt avföring, mörk urin och klåda. Om tumören sitter inne i levern, ger den okarakteristiska symtom som kraftlöshet, viktminskning och magsmärtor.
  • De viktigaste undersökningarna för att ställa diagnosen är ultraljud, datortomografi och magnetkameraundersökning.
  • Det enda sättet att bota sjukdomen är att ta bort hela tumören så att kvarvarande vävnad är fri från cancerceller. Cytostatika och strålbehandling används i viss utsträckning, oftast som lindrande behandling.
  • De flesta patienter har framskriden cancersjukdom när diagnosen ställs och kan inte botas. Om tumören sitter fördelaktigt till och inte har spridit sig är femårsöverlevnaden runt 50 %.

Vad är gallgångscancer?

Gallvägarna går från levern till tolvfingertarmen (duodenum). Galla, som produceras i levern, töms på detta sätt i tarmen och har en viktig funktion i matspjälkningen. Gallvägarna kan jämföras med ett vattendrag. De startar som små kanaler (bäckar) inne i levern och tömmer sig vartefter i större kanaler (åar) och samlas slutligen i den gemensamma gallgången (koledokus) som mynnar i tolvfingertarmen. De små gallgångarna finns inne i levern (intrahepatiskt) medan de större gallgångarna finns utanför levern (extrahepatiskt).

Gallgångscancer – eller kolangiokarcinom på läkarspråk – är en tumör som uppstår i slemhinnan i gallträdet, antingen inne i levern (intrahepatiskt kolangiokarcinom) eller utanför (extrahepatiskt kolangiokarcinom). 

Gallgångscancer är en sällsynt sjukdom och det uppstår 1–2 nya fall per 100 000 personer per år. Gallgångscancer är vanligast bland personer i 70-årsåldern och är något vanligare hos män.

Orsak

Man antar att gallgångscancer i likhet med de flesta cancerformer uppstår till följd av en samverkan mellan miljöfaktorer och ärftliga faktorer. Kända riskfaktorer för gallgångscancer i västländer är skrumplever (cirros), hepatit C och primär skleroserande kolangit. I Asien är leverbandmask och hepatit B huvudsakliga riskfaktorer.

Symtom

Symtomen beror på var i gallträdet tumören sitter. Ju närmare den gemensamma gallgången den sitter, desto oftare är sjukdomsbilden typisk med smärtfri gulsot (gulfärgad hud och ögonvitor), avblekt avföring, mörk urin och klåda. Om tumören sitter inne i levern, ger den okarakteristiska symtom som kraftlöshet, viktminskning och magsmärtor.

Diagnos

Diagnosen kan vara svår att ställa eftersom det finns många alternativa diagnoser som måste uteslutas, exempelvis gallsten. Blodprover kan ge viktig information om både gallvägarnas och leverns funktion, men kan inte annat än bekräfta att något är fel.

Bildundersökningar är avgörande för att upptäcka tumören. En lång rad undersökningar kan göras men de viktigaste är ultraljud, datortomografi och magnetkameraundersökning (MRT). Även olika endoskopiska undersökningar kan användas.

Behandling

Det enda sättet att bota sjukdomen är att ta bort hela tumören så att kvarvarande vävnad är fri från cancerceller. Det krävs en grundlig utredning av tumören och kartläggning av eventuell spridning till lymfkörtlar för att avgöra om operation kan genomföras. Hos de flesta är det dock inte möjligt att ta bort all tumörvävnad. 

Cytostatika och strålbehandling används i viss utsträckning i tillägg till kirurgisk behandling, men oftast som lindrande behandling.

Prognos

De flesta patienter har framskriden cancersjukdom när diagnosen ställs och kan inte botas. Om tumören sitter fördelaktigt till och inte har spridit sig är femårsöverlevnaden runt 50 %.

Vill du veta mer?