Kronisk inflammation i bukspottkörteln (kronisk pankreatit)

Sjukdomsbilden domineras av svåra magsmärtor. Smärtorna uppträder vanligen tillfälligt men kan ibland vara ihållande.

I de tidiga stadierna av sjukdomen uppträder upprepade episoder med akut pankreatit, som ofta många år senare följs av tilltagande svikt i bukspottkörteln. Ärrförändringar från tidigare inflammationer kan täppa igen utförsgångar från bukspottkörteln, vilket orsakar en ny inflammation i körteln. Enzymer kan läcka ut i vävnaden och bryta ned körteln så att funktionen försämras.

Skadorna på bukspottkörteln leder till att näringsupptaget från tarmen försämras. Om de celler som producerar insulin förstörs kan det leda till diabetes. Symtomen på diabetes är:

• Täta blåstömningar.
• Törst.
• Ökat vätskeintag.
• Kraftlöshet.
• Viktminskning.

Symtomen på försämrad spjälkning av näringsämnen i tarmen är:

• Glänsande (fettrik) diarré.
• Avmagring och viktminskning.

Den vanligaste orsaken till kronisk pankreatit är hög alkoholkonsumtion. Även rökning är en riskfaktor. Det finns en ökad risk hos dem som har rökt motsvarande ett paket cigaretter dagligen eller mer under 20 år. Gallsten kan också orsaka kronisk pankreatit. Sällsyntare orsaker är:

• Förhöjt kalcium i blodet.
• Förhöjd halt av blodfetter.
• Ärftliga tillstånd.
• Autoimmunitet.
• Olika läkemedel.

Viktiga mål med behandlingen är att fördröja utvecklingen av funktionssvikt i bukspottkörteln. Man försöker korrigera funktionssviken genom att tillföra enzymer i tablettform och att minska smärtorna.

För att inte tillståndet ska förvärras bör den drabbade avhålla sig helt från alkohol. Man bör dessutom sluta röka och undvika stora, fettrika måltider – sådana utlöser ofta smärtanfall – och anpassa kosten vid diabetes.

Läkemedel som kan vara aktuella är:

• Smärtstillande tabletter (paracetamol  eller eventuellt starkare medel). Behandlingen är svår därför att behovet av smärtstillande snabbt blir stort och därför att risken för att utveckla narkotikaberoende är betydande. Eftersom det handlar om ett kroniskt tillstånd, försöker läkarna att undvika att ge patienten för starka smärtstillande medel.
• Enzymer i tablettform kan förbättra upptaget av näringsämnen i tarmen. Användning av sådana enzymer kan också bidra till att minska smärtorna.
• Näringskoncentrat kan ges vid stor fettförlust via avföringen.
• Tillskott av fettlösliga vitaminer.
• Insulinbehandling vid diabetes.

Vid starka smärtor som är svåra att behandla med läkemedel kan nervblockad vara ett alternativ. Det innebär vanligen ett kirurgiskt ingrepp. Men inte heller denna åtgärd ger alltid smärtlindring.

Kronisk pankreatit innebär minskad förväntad livslängd och det finns stor risk för opiatmissbruk. Smärtbehandling med opioder/morfin kan hjälpa mot smärtan vid detta tillstånd men bör skötas på en enhet med inriktning på kronisk pankreatit. Patienter med alkoholrelaterad kronisk pankreatit som fortsätter sin alkoholkonsumtion har en chans på 50 % att överleva 7 år. Efter 20 år har 4 % av patienterna utvecklat bukspottkörtelcancer, men det kan också bero på hög konsumtion av alkohol och tobak.

Drygt hälften av patienterna kommer att utveckla bukspottskörtelsvikt.