Tuberkulos - en översikt

Lungtuberkulos är en infektion i lungorna som angripits av en bakterie som kallas tuberkelbakterie.

Lungtuberkulos är en mycket ovanlig sjukdom i Sverige, men kan förekomma hos personer som är inflyttade från andra länder. Globalt sett är det en vanlig sjukdom. Tuberkulos och hiv/aids är de infektionssjukdomar som tar flest liv i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) insjuknade 10,4 miljoner människor i tuberkulos 2016 och cirka 1,3 miljoner personer avled.

Man har sett en ökande förekomst av sjukdomen i Sverige de senaste åren, men de flesta bedöms vara smittade i andra länder. Under 2016 registrerades 734 nya fall av tuberkulos. Av dessa bedöms 16 % ha smittats i Sverige.

Trots fler fall av tuberkulos i Sverige har det inte medfört någon ökad risk att bli smittad här i landet.

Sjukdomen kan starta som en vanlig infektion med:

• Hosta
• Andfåddhet
• Feber
• Bröstsmärtor

Infektionen kan efter hand bli mer allvarlig. Detta sker ofta efter en lång tid utan symtom eller besvär, då bakterien ligger i "dvala" i lungorna.

Bakterierna når lungorna via droppsmitta från en person som är smittad av tuberkelbakterien. I lungorna kommer speciella celler att försöka "äta upp" och förstöra bakterien. Om inte detta lyckas finns infektionen kvar, men den smittade behöver inte ha några symtom. Bakterien ligger då som regel inkapslad och hålls under kontroll av celler i immunförsvaret. Senare kan bakterien aktiveras på nytt och orsaka sjukdom.

Orsaken till att sjukdomen blossar upp är oftast att allmäntillståndet är nedsatt på ett eller annat sätt, till exempel vid infektioner eller kroniska sjukdomar.

• Risken för att bli smittad i Sverige är mycket liten eftersom så få personer bär på bakterien.
• Om man vistas i utlandet, i synnerhet i låginkomstländer, är risken för smitta större.

Ett hudtest används för att söka efter tuberkulossmitta (tuberkulintest eller PPD-reaktion). Testet går till så att en lösning som innehåller delar av tuberkulosbakterien injiceras under huden på underarmen. En svullnad uppstår på insticksstället, som kontrolleras efter tre dagar. Om man är smittad är svullnaden större än 6 mm.

Bakterien kan också påvisas i test från upphostningar.

Ett blodprov (IGRA) kan också användas för att se om man är smittad med tuberkulos men det kan inte avgöra om det är en aktiv sjukdomsprocess.

Om testerna väcker misstankar om tuberkulossmitta måste man remitteras till en lungspecialist för ytterligare provtagning och bedömning av behandlingsbehov.

Tuberkulos behandlas med särskilda antibiotika. Behandlingen är långvarig, minst sex månader. Det är mycket viktigt att man fullföljer behandlingen även om man känner sig frisk.

• Om man fullföljer behandlingen blir man helt frisk.
• Att fullfölja behandlingen är också mycket viktigt för att förhindra resistensutveckling (bakterier som inte dör av antibiotika).

Den vanliga standardbehandlingen är en kombination av tre eller fyra antibiotika som ska tas under olika lång tid. Någon annan behandling än antibiotika behövs sällan.

Risken för att smitta andra upphör efter att behandlingen pågått under relativt kort tid. Behandling och kontroller efter avslutad kur bestäms av lungspecialist. Vid efterkontroller röntgas också lungorna med jämna mellanrum.

Tuberkulos var förr en vanlig och allvarlig sjukdom som ofta ledde till döden. I Sverige är behandlingen idag så bra att det i de flesta fall går att bota tillståndet helt.

Om antibiotikabehandlingen fullföljs är prognosen god. De allra flesta blir av med bakterien helt och sjukdomsutbrott förekommer sällan.

I en del fall kan sjukdomen utvecklas till allvarlig lunginflammation, eller sprida sig till andra organ. Detta är ett allvarligt tillstånd som kräver intensiv behandling på sjukhus, men det kan botas.