Gå direkt till huvudinnehållet

Rotavirusinfektion

Senast reviderad:
Sakkunnig:
Definition:
Gastroenterit förorsakat av rotavirus, i regel lindrig hos större barn och vuxna, men kan vara allvarlig hos spädbarn och småbarn <2 år.
Förekomst:
Rotavirus är den viktigaste orsaken till allvarlig diarré hos små barn och leder till cirka 215 000 dödsfall årligen i världen bland barn <5 år.
Symtom:
Diarré, kräkningar och feber. Kräkningarna upphör normalt efter 1–2 dygn och diarréer kan vara i 4–6 dagar.
Kliniska fynd:
Små barn kan blir uttorkade och medtagna.
Diagnostik:
Provtagning är oftast inte nödvändigt. Eventuellt avföringsprov för påvisning av virus med PCR. Eventuellt andra tarmpatogener för differentialdiagnostik.
Behandling:
Vätsketillförsel, eventuellt intravenöst vid behov. Mycket god prognos i Sverige. Från september 2019 ingår rotavirusvaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
  1. Parashar U et al. Rotavirus and severe childhood diarrhea. Emerg Infect Dis 2006; 12: 304-6. PubMed  
  2. Gothefors Leif, Young Cecilia, Bäckman Margareta . Rotavirusinfektion hos barn - svenska data i europeiskt perspektiv. Prospektiv observationsstudie visar belastningen inom sjukvården. Läkartidningen 2008. www.lakartidningen.se  
  3. Fördjupad information om vaccination mot rotavirus. Folkhälsomyndigheten 2019 www.folkhalsomyndigheten.se  
  4. Spandorfer PR, Alessandrini EA, Joffe MD, Localio R, Shaw KN. Oral versus intravenous rehydration of moderately dehydrated children: A randomized, controlled trial. Pediatrics 2005; 115: 295-301. Pediatrics  
  5. Van Niel CW, Feudtner C, Garrison MM, et al. Lactobacillus therapy for acute infectious diarrhoea in children:a meta-analysis. Pediatrics 2002; 109: 678-84. PubMed  
  6. Guarino A, Ashkenazi , Gendrel D et al. European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition/European Society for Pediatric Infectious Diseases evidence-based guidelines for the management of acute gastroenteritis in children in Europe: update 2014. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2014 Jul;59(1):132-52. PMID: 24739189 PubMed  
  7. King CK, Glass R, Bresee JS, et al. Managing acute gastroenteritis among children: oral rehydration, maintenance, and nutritional therapy. MMWR Recomm Rep 2003; 52: 1-16. PubMed  
  8. Schnadower D, Tarr PI, Casper C, et al. Lactobacillus rhamnosus GG versus Placebo for Acute Gastroenteritis in Children. N Engl J Med 2018; 379: 2002-14. pmid:30462938 PubMed  
  9. Freedman SB, Williamson-Urquhart S, Farion KJ, et al. Multicenter Trial of a Combination Probiotic for Children with Gastroenteritis. N Engl J Med 2018; 379: 2015-26. pmid:30462939 PubMed  
  10. Ruiz-Palacios GM, Perez-Schael I, Velazquez FR, et al. Safety and efficacy of an attenuated vaccine against severe rotavirus gastroenteritis. N Engl J Med. 2006; 354: 11-22. PubMed  
  11. Linhares AC, Velázquez FR, Peres-Schael I et al. . Lancet 2008; 371: 1181-9. PubMed  
  12. Madhi SA, Cunliffe NA, Steele D, et al. Effect of human rotavirus vaccine on severe diarrhea in african infants. N Engl J Med 2010; 362: 289-98. New England Journal of Medicine  
  13. Sjukdomsinformation om rotavirusinfektion. Folkhälsomyndigheten, hämtad 2019-08-28 www.folkhalsomyndigheten.se  
  14. Flem E, Vainio K, Døllner H, et al. Rotavirus gastroenteritis in Norway: analysis of prospective surveillance and hospital registry data. Scand J Infect Dis 2009; 41: 753-9. PubMed  
  15. Rose J, Hawthorn RL, Watts B, et al. Public health impact and cost effectiveness of mass vaccination with live attenuated human rotavirus vaccine (RIX4414) in India: model based analysis. BMJ 2009; 339: b3653. BMJ (DOI)  
  16. Cores JE, Curns AT, Tate JE, et al. Rotavirus vaccine and health care utilization for diarrhea in U.S. children. N Engl J Med 2011; 365: 1108-17. New England Journal of Medicine  
  17. De Zoysa, Feachem RG. Interventions for the control of diarrhoeal diseases among young children: rotavirus and cholera immuniza-tion. Bull World Health Organ 1985; 63: 569-83. PubMed  
  18. Immunization, Vaccines and Biologicals, Rotavirus. WHO 2018, hämtad 2019-08-28 www.who.int  
  • Anna Nager, med dr och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Tidigare sakkunniga

  • Ingard Løge, spesialist i allmennmedisin, redaktør NEL