Lassafeber
Senast reviderad:
DEFINITION:
Lassafeber är en viral hemorragisk feber orsakad av lassavirus. Dess naturliga reservoar är ett råttdjur (mastomys).
FÖREKOMST:
Tillståndet är endemisk i Västafrika. Importfall till norra Europa är mycket ovanligt. 2016 diagnostiserades ett fall av lassafeber för första gången i Sverige. Smittan hade skett i Västafrika.
SYMTOM:
Sjukdomen är mild och ger inga synliga symtom hos cirka 80 %, medan 20 % får en allvarlig multisystemssjukdom. Klassiska symtom är hög feber de första dagarna följt av halsont, andningspåverkan, slemhinneblödningar, huvudvärk, smärtor i bröst, rygg och buk, illamående och kräkningar. Vanligaste komplikationen är dövhet.
KLINISKA FYND:
Feber, nedsatt allmäntillstånd, slemhinneblödningar, ansiktssvullnad. I tidig fas omöjlig att skilja från malaria och tyfoidfeber.
DIAGNOSTIK:
Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa lassavirus antigen och/eller virusspecifika antikroppar i serum. Virusets arvsmassa kan också detekteras med molekylärbiologiska metoder.
BEHANDLING:
Ribavirin intravenöst innan den sjätte sjukdomsdagen medför en betydligt minskad dödlighet. Vaccin saknas.