Listeria

Listeria är en livsmedelsburen zoonos – en djursjukdom som kan smitta till människor. Sjukdomen orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Bakterien är mycket vanlig och förekommer hos många djurarter och även i bland annat jord, växtrester och avloppsvatten.

Listeriabakterien kan föröka sig i matvaror vid kylskåpstemperatur. De flesta som får i sig listeriabakterier blir sannolikt inte sjuka. Men personer vars immunsystem är försvagat löper högre risk att bli sjuka vid smitta. Exempel på tillstånd då immunsystemet blir nedsatt är graviditet, alkoholism, hög ålder och underliggande sjukdomar som diabetes.

Listeria är en sällsynt sjukdom i Sverige. Under perioden 2002–2012 anmäldes mellan 40–70 fall årligen med högsta siffran 73, år 2010. Infektionen har fått mer uppmärksamhet på senare år. Sannolikt finns det ett stort mörkertal, det vill säga fall som aldrig upptäckts. Förekomsten är högst hos små barn och äldre, men förekommer även i högre utsträckning hos gravida kvinnor. Hjärnhinneinflammation som orsakas av Listeria utgör cirka 5 % av alla hjärnhinneinflammationer hos nyfödda som är 1–4 veckor gamla.

Det finns generellt sett mycket små mängder Listeria monocytogenes i svenska råvaror och det görs regelbundna kontroller för att påvisa eventuell bakterietillväxt. Risken är störst för vissa förädlade livsmedel med lång hållbarhet som äts utan föregående uppvärmning. Det kan till exempel röra sig om vakuumförpackat köttpålägg som äts efter utgånget hållbarhetsdatum, gravad lax, rökt lax, annan rökt fisk och opastöriserade mejeriprodukter, främst mjuka ostar och blåmögelost. Gravida och patienter med nedsatt immunförsvar bör därför undvika att äta dessa matvaror.

Det är ännu okänt varför bakterien, som vanligtvis inte orsakar sjukdom, i vissa sällsynta fall leder till livshotande infektioner även hos för övrigt till synes helt friska personer.

De flesta som blir smittade med listeria får symtom inom ett par dagar till ett par veckor. Det finns dock beskrivet att tiden från smitta till symtom kan vara upp till 70 dagar. Symtomen är oftast feber och värk i kroppen. Huvudvärk, trötthet och neurologiska symtom kan också förekomma.

Listeria kan hos i övrigt friska personer sannolikt ofta förlöpa utan symtom, eventuellt med influensaliknande symtom enligt beskrivningen ovan. Hos riskgrupperna kan den medföra allvarlig sjukdom. Om personen inte är gravid leder infektionen oftast till hjärnhinneinflammation (meningit) eller blodförgiftning (sepsis). Sjukdomen startar gradvis med utveckling av allmänsymtom som feber, kraftlöshet och frossa. Efter hand kan symtom på hjärnhinneinflammation i form av minskad medvetandegrad och huvudvärk visa sig – dessa symtom saknas dock hos 40 % vid inläggning på sjukhus.

Gravida kan smitta sitt barn utan att själva bli sjuka. Infektion av fostret i livmodern kan leda till fosterdöd. Listeria hos ett nyfött barn kan, om smittan har skett i livmodern, visa sig som för tidig födsel med nedsatt allmäntillstånd och symtom på multiorgansvikt. Om smittan sker i födslokanalen eller på sjukhuset kommer symtomen efter tre eller fler dagar i form av meningit. Vid infektion hos nyfödda är dödligheten hög.

Tidig antibiotikabehandling är avgörande för överlevnad utan hjärnskada. Den totala dödligheten vid sjukdom är cirka 20 till 30 %.

Infektion under graviditet är i de flesta fall en godartad sjukdom, både för modern och för fostret. Sjukdomen kan gå över utan specifik behandling, men den kan också leda till allvarlig fosterinfektion.