Trycksår
Trycksår kan uppkomma vid långvarigt sängläge när man av olika anledningar är förhindrad att ändra läge, och hos personer som sitter i rullstol. Trycksår kan förhindras genom att man hjälper till att ändra läge regelbundet genom så kallat vändschema och ser till att underlaget är mjukt och ger mindre tryck. Trycksår kallades tidigare liggsår eller dekubitalsår (decubitus).
Faktagranskad av Veronica Pahlberg, medicinsk redaktör Medibas
Dela patientinformationen
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hud/patientinformation/sar-hudskador-bett/trycksar/Vad är ett trycksår?
Trycksår uppstår efter långvarigt tryck mot ett hudområde över ett benutskott.
Trycksår uppstår främst hos personer som har nedsatt känsel för tryck eller smärta, är förlamade, eller av andra skäl har varit sängliggande/rullstolsburna under längre tid. Fullt friska människor rör sig och ändrar läge med jämna mellanrum i sittande och liggande position.
Symtom
De vanligaste ställen där trycksår uppkommer är över axlar, skulderblad, korsryggen, sittbensknölarna, höfterna, på fotknölarna och hälar
Trycksår graderas enligt fyra kategorier:
- Trycksår kategori 1: Det första tecknet på ett trycksår är en avgränsad hudrodnad som inte bleknar vid tryck.
- Trycksår kategori 2: Kännetecknas av en ytlig hudavskrapning eller en blåsa.
- Trycksår kategori 3: Djupare sår.
- Trycksår kategori 4: Djup fullhudskada, i underhudsfett och ner till muskelvävnad eller ben.
- Om sårdjupet inte går att bedöma kan det klassificeras som "icke klassificerbart" eller "misstänkt djup hudskada".
Trycksår kan orsaka svår smärta men då det oftare uppkommer hos personer som av olika anledningar har nedsatt känsel så är det inte säkert att man uppfattar det.
Orsak
Långvarigt tryck gör att blodcirkulationen försämras, vilket leder till att fett och muskelvävnad får syrebrist och dör, varpå ett sår uppkommer. Djupare trycksår uppstår också genom att muskelceller tänjs ut på grund av tryck mot ben och vävnadsförskjutning, "skjuv", och muskelcellerna blir då mer genomsläppliga för vävnadsskadande ämnen.
Dåligt näringstillstånd, lågt blodvärde och infektion/feber är riskfaktorer för trycksår. Cirkulationen i kroppen kan också vara generellt nedsatt vilket kan leda till sämre syresättning av huden.
För personer med nedsatt rörlighet kan trycksår uppkomma på kort tid. Förhållanden som friktion, fukt, faktorer i bädden/rullstolen såsom skrynkligt lakan, sömmar, katetrar, kan ibland bidra till trycksår. Inkontinens kan leda till fukt och irritation som gör huden känsligare för sår.
Behandling
Förebyggande
Det viktigaste är att förebygga utvecklingen av trycksår, även vid behandling av trycksår ingår de förebyggande åtgärderna för att förhindra att tillståndet försämras.
Tryckavlastning. Användning av speciella madrasser och sittdynor för att avlasta kring det utsatta området. Se till att rullstol passar och att inte armstöden skapar tryck.
Lägesändring. Personer som behöver hjälp att ändra läge skall få hjälp med detta enligt individuellt schema (i regel varannan till var tredje timme). Om man själv kan ändra tyngdpunkt är det bra att försöka göra det flera gånger i timmen.
Undvika friktion och skjuv. Det är bra att försöka undvika att hasa och dra kroppen vid lägesändring.
Rörelse. All typ rörelse har positiv inverkan. Vid behov kan man få hjälp av fysioterapeut.
Hudvård. Håll huden ren och torr (undvik fukt). Mjukgörande kräm vid behov. Inspektion av huden 2 gånger per dag.
Näring. Det är viktigt med tillräckligt näringsintag för att undvika sår och främja sårläkning. Allsidig kost med protein och frukt och grönt. Vid behov tillskott av näringsdryck.
Undvika riskbruk av alkohol och rökning. Alkohol och rökning kan ha negativ effekt på sårläkning.
Sårbehandling
Såret skall följas upp av vårdpersonal, ofta är det sjuksköterska som i huvudsak behandlar och lägger om såret. Ibland behövs smärtlindring innan rengöring och omläggning
Sårrengöring: Såret rengöres med rikligt med kroppsvarmt kranvatten (ibland används annan spolvätska)
Upprensning av såret: Död vävnad i såret och sårkanterna bör regelbundet avlägsnas (så kallad debridering). Detta kan göras med olika metoder.
Omläggning: Olika typer av individuellt anpassade förband används.
Kirurgi: I mer sällsynta fall krävs kirurgi, det kan vara större sår med stora fickor under huden eller där muskel och ben angripit. Angripen benvävnad kan behöva mejslas bort. I vissa fall utförs hudtransplantation lambåplastik. Detta kräver långvarig tryckavlastning efter operationen.
Infektion: Vid misstanke om infektion används i första hand lokala bakteriedödande medel. Symtom som ökad rodnad, smärta, svullnad, varbildning, värmeökning eller feber kan tyda på infektion i vävnaden som kräver tillägg av antibiotikabehandling. Odling från såret bör tas innan behandling påbörjas.
Annan behandling: I vissa fall används andra medicintekniska behandlingsmetoder som negativt tryck (NPWT) (främst vid vätskande sår) och elektrostimulering.
Prognos
I mer sällsynta fall leder trycksår till allvarligare komplikationer som djupare infektioner.
En del av dem som får trycksår har tillfälligt nedsatt rörlighet, till exempel i samband med nedsövning vid längre operation eller intensivvård. De flesta har dock bakomliggande bestående sjukdomar och tillstånd vilket gör att det finns en bestående risk för nya trycksår. Ärrbildning efter tidigare sår kan vara svagare och känslig för ny sårbildning.
Förebyggande åtgärder minskar betydligt risken för nya trycksår.
Vill du veta mer?
- Trycksår – för sjukvårdspersonal