Gå direkt till huvudinnehållet

Rosfeber (erysipelas)

Rosfeber, erysipelas, är en streptokockinfektion i huden.  Tillståndet behandlas med antibiotika.

Faktagranskad av: Anna Nager, docent och specialist i allmänmedicin, Karolinska institutet

Senast reviderad:


Fakta om rosfeber, erysipelas

  • Rosfeber, erysipelas, är en bakterieinfektion i huden.
  • Typiska symtom är en välavgränsad, kraftig rodnad över ett hudområde. Huden kan vara öm, men rosfeber brukar inte ge någon kraftig smärta.
  • Infektionen orsakas vanligtvis av bakterien grupp A-streptokocker (GAS) eller streptokocker grupp C eller G.
  • Det är ofta lätt att ställa diagnosen. Prover behövs oftast inte.
  • Infektionen behandlas med antibiotika. Förutom antibiotika bör man behandla eventuella riskfaktorer för sjukdomen.
  • Med rätt behandling förbättras tillståndet inom några dygn. Om man har haft rosfeber är risken större att man får det igen.

Vad är rosfeber?

Rosfeber eller erysipelas är en infektion i det översta hudlagret som beror på bakterier ur gruppen streptokocker. Det är vanligt tillstånd, särskilt bland barn och äldre.

Ett annat, närliggande tillstånd är cellulit. Det är också en infektion i huden men den sprider sig till djupare hudlager.

Symtom

Rosfeber börjar ofta ganska plötsligt, inom loppet av något eller några dygn. Man kan få feber, frossa, illamående även innan hudutslaget har uppkommit. Typiska symtom är en välavgränsad, kraftig rodnad över ett hudområde. Huden kan vara öm, men rosfeber brukar inte ge någon kraftig smärta. Vanliga områden för rosfeber är underben, ansikte och huden runt örat. Den påverkade huden är ofta varmare än den omkringliggande huden. 

Orsak

Rosfeber beror i regel på infektion med streptokocker, närmare bestämt betahemolytiska streptokocker grupp A, C eller G. Grupp A-streptokocker kan många olika infektioner och ett vanligt exempel är halsinfektion (halsfluss). Rosfeber uppstår när bakterierna tar sig in i huden genom små hudskador. Tillståndet är därför mycket vanligare hos personer som har en hudsjukdom som eksem, vattkoppor, fotsvamp eller dålig cirkulation i benen. Ett sår, insektsbett eller en spricka i huden kan också leda till att bakterierna tar sig in i huden.

Diagnos

Diagnosen ställs med genom undersökning av huden. Ofta är det lätt att ställa diagnosen, men ibland kan det vara svårt att skilja rosfeber från andra tillstånd som borreliainfektion eller bältros. 

Om det är svårt att bedöma hur allvarlig infektionen är eller vid allvarliga symtom behövs ibland bedömning av en specialistläkare på ett akutsjukhus. 

Blodprover eller odlingar har i regel inget värde för att kunna ställa diagnosen. Odlingar av blod kan dock övervägas hos personer som är allvarligt sjuka. 

Behandling

Om man har fått rosfeber behöver tillståndet behandlas med antibiotika för att förebygga att det uppstår komplikationer. Med antibiotika blir de flesta snabbt bra utan bestående skador. I allvarliga fall skickas man till ett akutsjukhus för att få antibiotika direkt in i blodet. Om rosfebern sitter i ansiktet brukar man ofta påbörja behandlingen på ett akutsjukhus.

I det akuta skedet är det bra att inte röra den sjuka delen av kroppen alltför mycket. Särskilt i benet kan en kortvarig stödstrumpa övervägas. Förutom antibiotika är det viktigt att behandla eventuella underliggande sjukdomar som kan ha lett till att infektionen har uppstått. Huden ska hållas mjuk och utan sår. 

Prognos

Prognosen är mycket god om man behandlar rosfeber tidigt. Utan antibiotika finns det en risk att infektionen sprider sig till djupare hudlager eller andra delar av kroppen. Det kan ge allvarliga komplikationer som i vissa fall är dödliga. 

Med rätt behandling förbättras tillståndet inom ett till tre dygn. Om rodnaden inte blir bättre eller om det uppstår nya symtom kan det handla om en annan sjukdom. Det kan också vara så att man behöver en annan antibiotikabehandling. Det är väldigt viktigt att man hör av sig till sjukvården igen när behandlingen inte har den förväntade effekten. 

Om man har haft rosfeber är risken större att man får det igen, antagligen för att man har andra tillstånd som gör att man lättare drabbas. Ungefär var femte person drabbas av rosfeber igen.

Vill du veta mer?