Löss

Det finns två typer av löss som är vanliga på människan.

• Huvudlöss är 2–3 mm långa och grå, bruna eller svarta. De kan även vara röda när de har sugit blod. Huvudlöss hittar man lättast i nackhåret och bakom öronen. Både löss och ägg är synliga för blotta ögat.
• Flatlöss är kortare och bredare än huvudlössen. Flatlössen trivs på områden med kraftigt kroppshår, bland annat könshår men de kan också leva i ögonbryn eller ögonfransar. På grund av de ämnen som finns i lössens saliv kan man se blåaktiga bitmärken i huden. Flatlöss är numera relativt ovanliga.

Det finns också kropps- eller klädlöss, men de är numera mycket sällsynta.

Epidemier av huvudlöss förekommer på förskolor och skolor och på andra platser där barn har närkontakt. Det är sällsynt att en enskild person får huvudlöss. Ofta finns det flera fall inom förskolegruppen, klassen eller i familjen och då kan problem med löss förekomma under längre tid.

Lössen ger klåda eftersom en allergisk reaktion utvecklas mot ämnen i lössens saliv. Första gången kommer klådan inte förrän flera veckor efter man blivit smittad. Om man blir smittad igen kan emellertid klådan komma mycket snabbare.

Om man blir smittad med flatlöss är det vanligt att man själv upptäcker lössen, innan klådan kommer.

Huvudlöss har inget att göra med dålig hygien.

Lössen lever på människans blod, och förflyttar sig genom att klättra på hårstråna.

Huvudlössen smittar snabbare än de upptäcks. Lusen dör efter två till tre dygn om den inte finns på människor eller andra djur. Löss sprids endast vid tät kontakt. Huvudlössen kan varken hoppa eller flyga, men kryper gärna från ett huvud till ett annat. Huvudlöss sprids ofta mellan barn, i regel genom kontakt huvud mot huvud. De kan också överföras till exempel om man byter mössor. Om en mössa inte har använts på något dygn kan den dock inte överföra någon smitta. Men man rekommenderar ändå att inte låna mössor eller andra huvudbonader av någon som har löss.

Flatlöss smittar som regel vid sexuella kontakter men de kan även överföras via kläder. 

Vid undersökningen letar man efter löss och ägg i hårbotten och på eventuella andra platser där det förekommer symtom.

Vid kamning av fuktigt hår kan man se lössen på kammen. Om en vit handduk läggs över axlarna under kamningen syns lössen tydligare. Använd en fintandad kam och se till att kamma i tillräckligt starkt ljus. Använd om möjligt förstoringsglas.

Leta efter löss och ägg både på kammen och på handduken. Äggen sitter så pass hårt fast i håret att hårstrået ofta lossnar vid kamningen och ägget följer med.

Det går också att luskamma i torrt hår. Håll då huvudet över ett vitt papper eller annat vitt underlag, så att eventuella löss och ägg syns.

Hos lössen har det första benparet utvecklats till klor, och de klamrar sig effektivt fast i hårstråna, vilket gör att de inte kan avlägsnas genom tvättning med vanligt schampo, bad eller dusch.

Luskamning tar inte bort levande ägg, men den minskar beståndet av könsmogna löss. Vid epidemier av huvudlöss bör man försöka behandla alla smittade samtidigt, både med medicintekniska produkter eller läkemedel och med kamning. Personer som man är osäker på om de har smittats eller inte, bör också kammas.

Varje gång man hittar en lus måste kammen sköljas. Handduken bör också efterbehandlas för att döda alla löss och ägg, antingen genom tvätt i 60° C eller nedfrysning i minst fyra timmar.

Vid flatlöss är det viktigt att man har sett flatlössen själv eller att en läkare har ställt diagnosen flatlöss innan man börjar med behandlingen, eftersom klådan kan ha andra orsaker som kräver annan behandling. Flatlöss behandlas med kombinationsmedel innehållande bensylbensoat  och disulfiram . Vid flatlöss i ögonfransarna måste löss och ägg plockas och ögonlockskanten smörjas in med ett ordentligt lager vaselin